Fältövning : steget mellan tanke handling

• Det finns ett antal pedagogiska koncept inom den militära professionen[1], vilka använts under lång tid (ca 200 år). Dessa baseras på beprövad erfarenhet[2]  där all slags erfarenheter tagits tillvara, inklusive vetenskap, tester och försök. Professionen har funnit dessa vara effektiva, vilket innebär att de är under ständigt användande och ständig utveckling. Framträdande koncept är applikatoriska exempel (applex), krigsspel, fältövningar och stabstjänstövningar vilka även kan kombineras med varandra och användas på ett flexibelt sätt utifrån syftet och målsättningen med verksamheten. Alla dessa koncept genomförs på olika sätt. De har utvecklats och gått i arv inom institutionerna i den militära professionen. Självklart används även andra koncept inom den militära utbildningen såsom lektioner, föreläsningar och litteraturstudier av militärhistoria, teknik, militärteori och inte minst ledarskap. Det militära yrket kan av lättförklarliga skäl sällan utövas i sitt mest extrema sammanhang. Den enskilde militären utövar sällan eller aldrig sitt yrkes våldsinslag i full skala. Således krävs det metoder för att kunna uppleva verklighetens vingslag i olika miljöer och sammanhang så nära som möjligt. Fältövning är en av dessa som syftar till att åstadkomma detta och denna militära metod har använts sedan tidigt 1800-tal.[3]Fältövning, krigsspel och applikatoriska exempel är alla koncept att simulera, förbereda och träna militär personal utan onödig blodspillan och skador. Fältövningar syftar till att krigsplanlägga, testa planer, utveckla taktik och stridsteknik och till att utbilda inom taktik och operationskonst.  Fältövning och krigsspel baseras på någon form av scenario (fiktivt eller verkligt) och är nära besläktade med varandra eftersom fältövning kan genomföras som ett krigsspel i terrängen. Att kunna skapa, planera och leda genomförandet av fältövningar är en viktig del av den militära professionen.[1] Brehmer Bernt, Från Yrke till profession, Försvarshögskolan 2011, sid 19. Bremer påpekar bl. a ”officersprofessionen har en kärna som gör den unik, nämligen att på legala grunder utöva våld till landets försvar grundat på förmågan att leda väpnad strid”.[2] Brehmer Bernt, Från Yrke till profession, Försvarshögskolan 2011, sid 23-32, angående beprövad erfarenhet i en profession av karaktär officersyrket; bl.a. att det i beprövad erfarenhet ingår all slags erfarenhet, relevant vetenskap, tester och försök. Vidare att den är formulerad och värderad, är under ständig prövning och har legal status bl.a. genom gällande reglementen och doktriner.[3]  I Allgeheime Kriegsschule i Berlin gjorde sig slagfältsexkursioner (i dag fältövningar) mer och mer gällande, från 1827/1828. Denna preussiska pedagogik kopierades i andra länder och blev en viktig del av den klassiska militära skoltraditionen. Hämtat från internt pm vid FHS 2006-05-16, av professor Kent Zetterberg och Gunnar Åselius. Framgår även i Artikel, The modern model of the battlefield tour and staff ride, Defence Studies ,Vol. 5, No 1, David Ian Hall,  King`s College, 2005.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Fältövning

Krigsvetenskap

Krigsvetenskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)