Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola

• Skolavslutningar i kyrkan har vållat stor debatt sedan 1990-talet i Sverige. Men bruket av skolavslutningar i kyrkan är äldre än så. Det kan åtminstone spåras tillbaka till senare delen av 1800-talet. Kritiken mot fenomenet på en nationell nivå startade troligen år 1996 i samband med ett beslut i Uddevallas kommun om att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Beslutet togs för att främja mångfald – en mångfald som då betydde att bereda större plats för humanister med icke-religiös livsåskådning. Men snart kom argumentet om mångfald istället att tolkas som att hänsyn togs till muslimer vilka skapade problem för en svensk tradition.Denna bok har haft till syfte att undersöka skolavslutningar i kyrkan. Dessa rymmer emellertid även något mycket mer komplext än själva bruket: förhandlingar och omförhandlingar om religionens plats i skolan och då framför allt kristendomens plats i grundskolans obligatoriska utbildning (utöver skolämnet religionskunskap). Studien täcker perioden från 1990-talet och fram till år 2016. En stor mängd material har använts för att undersöka skolavslutningar i kyrkan, såsom exempelvis databaser, protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner. Det saknas i stort sett tidigare forskning om fenomenet, förutom vissa omnämnanden i studier om bland annat Svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. Studien är därför tänkt att bidra med dels fakta, dels teoretiska tolkningar för att söka förstå dessa fakta.Resultatet av studien visar att skolavslutningar i kyrkan är komplexa. Det handlar inte enbart om huruvida de ska vara tillåtna eller inte. I stället handlar det om olika fakta som krockar, lagtexter som ger motsatta instruktioner och underliggande meningar som har skilda utgångspunkter. En sammanfattning av studiens resultat blir därmed svår att genomföra utan att falla i den fälla som fenomenet så ofta hamnar i: att ta ställning antingen för eller emot (något som boken inte gör). Skolavslutningar i kyrkan handlar inte endast om för eller emot trossamfundet Svenska kyrkans närvaro i svensk skola, utan även om synen på vilka kunskaper en elev i dagens skola behöver för att leva i det globala samhälle som Sverige håller på att kliva in i. Skolavslutningen i kyrkan betraktas i studien som en spelplan där dessa diskussioner förs och där olika ideal krockar, förhandlas och omförhandlas. Sakfrågor som har debatterats på denna spelplan har rört den icke-konfessionella skolan i en konfessionell kyrklig miljö, kyrkobyggnaden som lokal, prästens roll som ledare, elevens närvaro, religiösa symboler, religiösa handlingar vid skolavslutningen samt psalmsång som diskriminering.Förutom att den beskriver debatten om skolavslutningar i kyrkan och tar fram fakta om dessa, går det att dra några övergripande slutsatser utifrån studien: den första är att skolavslutningar i kyrkan har både minskat och ökat i antal genom åren, den andra är att det finns en konkurrens mellan skolmyndigheterna och Svenska kyrkan om religionens betydelse för eleverna, och den tredje slutsatsen är att skolmyndigheternas religionsbegrepp är sekulärt och krockar med Svenska kyrkans syn.

• A highly debated subject in contemporary Sweden is the practice of end of term ceremonies being held in church buildings. The debate began in the 1990s but the practice as such can be traced back at least to the late eighteenth century. Critique of the ceremonies at a national level was probably initiated by a local prohibition in 1996 at Uddevala municipality – a decision intended to favour plurality (at first out of respect for secular Humanists, but later reinterpreted as out of respect for Muslims).This study was aimed at not only exploring the practice of end of term ceremonies held in churches, but also to investigate negotiations and re-negotiations of the role of religion in the Swedish compulsory school (Swedish: Grundskola) apart from the school subject of Religious Education, from the 1990s to 2016.A multitude of sources have been used for the study such as databases, minutes, policy documents, media debates, legislation (both political and ecclesiastical), guidelines and curricula. Previous research on the subject is almost non-existent, except for a number of studies regarding the shifting role of the Church of Sweden from state church to semi-independent church in the year 2000. The study is thereby intended not only as a contribution of facts concerning these ceremonies, but also as an interpretation of the facts presented.The results show a complex and vast practice of school ceremonies held in churches beyond the acceptance or prohibition of a particular ceremony. Conflicting facts, laws and policies are made visible and implicit diverse understandings emerge regarding the role of religion in society in general and in schools in particular. Hence, the study should not be seen as taking a position on either side of the debate about prohibition of the practice, but as an exploration of different standpoints regarding the role of the Church of Sweden in contemporary Sweden’s compulsory schools. An emerging aspect is the key function of schools in enabling pupils to understand the role of religion in society and what it means to live in a global community. End of term ceremonies held in churches are viewed as a game board where debates are set in motion and where different ideals clash, are negotiated and re-negotiated. Key features in these discussions concern the use of confessional ecclesiastical space in obligatory non-confessional education; church buildings as places of education; clerical roles when leading end of term ceremonies; pupils’ compulsory presence; religious symbols in education; attendance at religious activities; and hymns as possible means of discrimination.As far as the interpretation of the issues that have emerged in the study is concerned, three claims can be made.  Firstly, end of term ceremonies held in churches have fluctuated in number during the examined period of time; secondly, there is competition between the Swedish state’s school agencies and the Church of Sweden regarding the importance of religion for children; and thirdly, the concept of religion is interpreted in secular terms by the Swedish state’s school agencies, in conflict with the Church of Sweden’s religious understanding of the concept.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Religionsvetenskap (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- Religious Studies (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogiskt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogical Work (hsv//eng)

Nyckelord

end of term ceremonies

religion

school

debates

church of sweden

swedish national agency for education

skolavslutningar i kyrkan

religion

skola

debatt

svenska kyrkan

skolverket

Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet

Teacher Education and Education Work

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

bok (ämneskategori)