Transformativt lärande genom världslitteratur : att läsa Utvandringens tid på gymnasiet

• Transformativt lärande genom världslitteratur: att läsa Utvandringens tid på gymnasietVad vi tänker, antar, framhåller, avfärdar etc. är ofta kulturellt betingat och kan därmed ofta kontinuerligt omskapas (Hall, 1997; Gay, 2018). Gymnasieskolan har som uppgift att utbilda elever med utgångspunkt i perspektiv som är nordiska, europeiska samt globala och i svenskämnet ska elevernas tankesätt utmanas genom att i litteraturundervisningen möta andras erfarenheter och perspektiv på världen (Skolverket, 2011). Data från International Civic and Citizenship Education Study 2016 visar att det finns ett klart samband mellan nationell och europeisk identitetsuppfattning bland 14-åringar från 14 olika EU-länder, däribland Sverige, som svarar på frågor om politik och demokrati (Ziemes, Hahn-Laudenberg & Abs, 2019). Resultatet gör det särskilt angeläget att inkludera skönlitteratur från andra delar av världen än det globala nord i litteraturundervisningen, vilket har påpekats tidigare (Thavenius, 1999; Hallonsten & Bergstrand, 2004; Petersson, 2022). I följande frågeställning konkretiseras hur världslitteratur kan användas för att möta styrdokumentens syftesbeskrivning genom Tayeb Salihs roman Utvandringens tid (1966, på svenska 2006): Hur kan Tayeb Salihs Utvandringens tid (1966) användas i gymnasieskolans litteraturundervisning i relation till styrdokumentens transformativa ambitioner? Transformativt lärande eftersträvar att synliggöra och utmana elevernas förgivettaganden och kan i litteraturundervisningen åstadkommas genom textval och arbetssätt som fokuserar främmandegöring och metareflektion (Bradling, 2020). Världslitteratur är ett begrepp i vardande (Müller, Locane & Loy, 2018) som ”förutsätter ett globaliseringsperspektiv” (Petersson, 2022) och bidrar till att skilda perspektivs motstridigheter understödjer kunskapande (Helgesson & Rosendahl Thomsen, 2020). Den här föreliggande studien visar genom en pedagogiskt riktad textanalys av Utvandringens tid (Salih, 1966) och en efterföljande klassrumsintervention där gymnasister läser romanen, hur världslitteratur kan användas för att möta styrdokumentens transformativa ambitioner för litteraturundervisningen. Resultatet visar att romanens komplexa berättarstruktur och avlägsna tid och plats (1960-talets Sudan), kan förmedlas genom undervisning som fokuserar samtal, begreppsanvändning och (meta)reflektion. Samtidigt visar resultatet att läsningen både kan problematisera och förstärka dikotomin ”vi och dom.”Nyckelord: transformativt lärande, världslitteratur, gymnasietReferenserBradling, B. (2020). Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. Jönköping: Jönköping University.Gay, G. (2018). Culturally Responsive Teaching Theory, Research, and Practice. New York & London: Teachers College Press.Hall, S. (1996). “Introduction: Who needs ‘identity’?”. I Hall, S. & Du Gay, P. (red.), Questions of Cultural Identity. London, England: SAGE Publications. s. 1-17.Hallonsten, S. & Bergstrand, M. (2004). ”Världslitteraturen i skolan – ett uppdrag från Statens kulturråd till Barnängens världsbibliotek.” Rapport. Stockholm: Barnängens världsbibliotek.Helgesson, S. & Rosendahl Thomsen, M. (2020). Literature and the World. London/New York: Routledge.Müller, G. Locane, J. & Loy, B. (2018). “Introduction”. I Müller, G. Locane, J. & Loy, B. (red.). Re-mapping World Literature. Berlin/Boston: De Gruyter. s. 1-12.Petersson, M. (2022). ”Globalisering, bildning och didaktik”. I Nygård Larsson, P., Olsson Jers, C. & Persson, M. (red.). Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning – Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld – Malmö 18 – 19 november 2020. Malmö: Malmö universitet. s. 9-25.Salih, Tayeb (1966/2008). Utvandringens tid. Stockholm: Leopard förlag.Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.Thavenius, J. (1999), ”Gymnasiets litterära kanon”. I Thavenius, J. (red.). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. s. 119-136Ziemes, J., Hahn-Laudenberg, K. & Abs, H. (2019). “From connectedness and learning to European and national identity: results from fourteen European countries”. Journal of Social Science Education. Vol. 18 # 3. s. 5-28.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

litteraturdidaktik

världslitteratur

gymnasiet

transformativt lärande

Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet

Teacher Education and Education Work

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)