Visuella metoder

• Syftet med den här boken är att bidra till en ökad användning och utveckling av det visuella i samhällsvetenskapligt forskningsarbete på alla nivåer. Vi har många års erfarenhet av handledning av samhällsvetenskapliga studentarbeten på både grundnivå och avancerad nivå, och vi har kunnat konstatera att visuella metoder inte alls utnyttjas i den utsträckning som skulle kunna vara möjlig. Det märks om inte annat när vi söker i nationella databaser på examensarbeten, kandidatuppsatser och masteruppsatser inom samhällsvetenskapliga områden. Det är ett försvinnande litet antal som anger att de använt sig av visuella metoder. En anledning kan vara att svenska böcker om visuella metoder som vänder sig till en bred publik inom samhällsvetenskaplig kvalitativ forskning är lätt räknade. Det kan också vara så att dessa metoder – om de över huvud taget uppmärksammas i undervisningen och i kurslitteraturen – inte ges samma tyngd som de mer konventionella, som intervjuer, observationer och enkäter. Vi hoppas att denna bok kan medverka till en förändring. Som vi har försökt visa med alla de exempel på forskning som vi presenterar i boken så används visuella metoder ganska flitigt på forskarnivå, och därigenom sker även en hel del experimenterande och utveckling. Och med tanke på den teknologiska och teoretiska utvecklingen i relation till visuella metoder som vi ser framför oss, och som vi också beskriver i boken, så är det ett spännande och dynamiskt fält väl värt att pröva. Kort sagt, med hjälp av visuellt material går det att hitta nya kreativa vägar för att studera och analysera det som samhällsvetenskaplig forskning intresserar sig för. Vi poängterar på flera ställen i den här boken att vår samtid kännetecknas av både ett ökat flöde av bilder (såväl som text) och en snabbare förändringstakt. Vi lever ”flytande liv i en flytande tid”, menar till exempel Zygmunt Bauman (2005). I denna rörliga omvärld med dess ständigt pågående förändringar kan det tyckas svårt att fånga något beskrivbart, och kanske framför allt att hävda någon betydelse som åtminstone delvis är beständig. Därför har vi skrivit fram vad vi menar är av största vikt för att hålla god kvalitet på sin forskning, nämligen att kontextualisera den. Med det menar vi att det är centralt att se till var det empiriska materialet kommer ifrån och hur det har konstruerats. Vi har också poängterat betydelsen av den vetenskapsteoretiska bakgrunden. Detta eftersom den fältforskande ingång som vi står för inte med lätthet kan separera teori och metod. I bokens andra del har vi koncentrerat oss på att ge handfasta förslag på och råd om utformandet av forskningsdesign och genomförandet av själva det empiriska arbetet med visuella metoder. Vår målsättning är att de många exemplen från både svensk och internationell forskning ska inspirera dig som läsare och öka lusten för användning av det visuella i forskningens alla olika faser. Vi avslutar med en framåtblick i bokens sista kapitel: vilka utmaningar står visuella metoder för i dag, och vart kan dessa utmaningar leda oss? Vi har inte försökt göra en metodbok som täcker hela det breda fält som skulle kunna betecknas visuella metoder. Av skäl som framgår i den första delen i boken har vi valt att lägga tyngdpunkten på visuella metoder så som de kan användas i deltagande, fältforskande och etnografiska ansatser. En forskare som återkommer i referenserna och som vi även vill rikta ett personligt tack till är professor Sarah Pink. År 2001 publicerades den första utgåvan av hennes bok Doing visual ethnography. Sedan dess har den kommit ut i flera reviderade upplagor. Genom forskarsamarbeten med professor Pink har vi blivit inspirerade att utforska visuell etnografi och liknande ansatser i vår egen forskning och i skrivandet av den här boken. Det är också på den vägen vi har närmat oss ”sensory ethnograhy” (Pink 2009) eller, som vi skulle vilja kalla det på svenska, tvärsinnlig etnografi. Vi vill också rikta ett särskilt tack till NNDV, Nordic Network for Digital Visuality, för inspirerande arbetsseminarier och konferenser som vi deltagit i de senaste åren, och för ett ekonomiskt stöd som gjorde att vi kunde avsätta ett par dagar till att göra det första utkastet till boken. Ett personligt tack vill vi rikta till projektledaren för detta nätverk, professor Karin Becker, som tagit sig tid att läsa och diskutera våra olika förslag på upplägg och innehåll. Dessa kommentarer och förslag har varit ovärderliga i utformandet av boken. Eventuella felaktigheter i boken ska dock tillskrivas oss själva.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Visuella metoder

forskningsmetod

vetenskapsteori

etnografi

deltagande ansats

fotografering

videofilmning

Samhällsvetenskap/Humaniora

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

bok (ämneskategori)