Att utveckla skrivkompetens på gymnasiet

• I en digitaliserad värld kommer allt fler människor i situationer där de använder skrift för att kommunicera (Westman, 2010), såväl i yrkesliv som privat. Samtidigt visar forskning att utvecklingen av skrivkompetenser under skoltiden, inte minst när det gäller diskursiva och argumenterande texttyper, uppvisar brister (Ask, 2005, 2007; Bergh Nestlog 2009; Ciolek-Ciastek 2008; Johansson 2010; Lindberg & Sandblom, 2013a; Nyström 2000).I en pilotundersökning, Progression i en genre (Lindberg & Sandblom, 2013a), av ca 40 texter från årskurs 7 och 9 respektive årskurs 1 och 3 på gymnasiet framkommer bl.a. två problem när det gäller progression i skrivutvecklingen. Ett är att det diskursiva, argumenterande skrivandet i årskurs 7 är svagt utvecklat, trots att eleverna hade behövt den kompetensen i mötet med mer avancerade texttyper i olika ämnen. Ett annat problem är att den utveckling som sker under högstadiet tycks avstanna till stor del under gymnasiet och många studenter som sedan går vidare till högre studier är dåligt förberedda för kraven på att skriva akademiskt (Ask, 2005; Lindberg & Sandblom, 2013b). Detta övergripande resultat kan man koppla till Kroghs (2014) forskning om stadieövergångar. Krogh visar exempelvis på att gymnasieelever inte utmanas i sin språkliga kreativitet, då uppgifterna har mycket strikta ramar och inte tillåter språkligt skapande. Silverström (2007) visar även på att gymnasieelever har svårt att frigöra sig från den berättande genren då de skriver diskursivt, vilket vår studie problematiserar.Ifrågavarande undersökning syftar till att belysa de språkliga och textuella resurser som elever aktiverar då de ställs inför att skriva en diskursiv text, där ramarna inte är entydigt fastställda. Studien utgår från nämnda pilotundersökning men vill fördjupa kunskapen om hur skrivundervisningen kan förbättras på gymnasiet. Därför fokuserar vi i nästa steg på ett material som omfattar ca 200 texter skrivna av elever i årskurs 1 på gymnasiet.Analysen utgår från Grounded theory. Den huvudsakliga metoden är kvalitativ men kompletteras i viss mån med kvantitativ analys. För att belysa så många facetter av skrivkompetens som möjligt arbetar vi tvärvetenskapligt och använder språk- och litteraturvetenskapliga modeller samt argumentationsmodeller (särskilt Toulmin 2003) i analysen. I blickpunkten ligger identifiering av olika former av textkompetenser, där mottagaranpassning och genreanpassning är två viktiga aspekter. På en mikro- och en makro-nivå visar resultaten vilka kompetenser elever spontant mobiliserar i en given skrivaktivitet. De ger också indikationer om vad undervisningen bör fokusera tydligare på för att en effektivare progression ska uppnås.Sammanfattningsvis visar våra resultat att det behövs ett tydligare fokus i undervisningen på att hjälpa elever att förstå hela processen när man skriver och tolkar texter. Målet är en undervisning som, på grundval av de kompetenser elever har, förmår lotsa dem till en flexibel användning av de språkliga medel som står till förfogande i olika textsammanhang, både vid skrivande och läsande.Presentationen avslutar med tankar kring passande didaktik för att möta det vi ser i resultaten.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Studier av enskilda språk (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature -- Specific Languages (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

diskursiv text

språkutveckling

skrivundervisning

genreanpassning

mottagaranpassning

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)