Teoribaserad utvärdering som svar på det tidiga 2000-talets frågor om utbildningsreformer

• Det ökande intresset för evidensbasering av verksamheter inom utbildningssektorn har åter aktualiserat frågor om forskning, politik och pedagogisk praktik. Det finns höga förväntningar på att forskning och evidens kan bidra till att utveckla systematiskt underbyggda utbildningspolitiska reformer. Samtidigt har stark kritik väckts mot dominerande utvärderingsmodeller. Frågan är om de verkligen kan svara upp mot ett alltmer komplext styrningslandskap och de varierade villkor och variationer som kännetecknar dagens skolor? I föreliggande artikel undersöks den teoribaserade utvärderingens möjligheter att besvara 2000-talets frågor om utbildningsreformer. Som en väg framåt för att vidareutveckla den teoribaserade utvärderingsansatsen pekar författarna på senare metodologiska utvecklingar inom ”mixed methods research”. Utifrån en empirisk fallstudie av den svenska läroplansreformen Lgr 11 visar artikeln på resultat från en teoribaserad utvärdering som med hjälp av olika metoder som bygger på varandra relaterar transnationella policykontexter till nationella utbildningsreformer och skol- och klassrumskontexter. Författarnas slutsats är att det finns skäl att återuppta och vidareutveckla den teoribaserade utvärderingstraditionens kritiska potential. De lämnar därför teoretiska och metodologiska förslag på en möjlig riktning.

• Theory-based evaluation in response to the issues of education reforms in the early 2000sThe current surge of interest in evidence based policy has re-actualised issues of research, policy and pedagogic practice. Research are expected to support the development of systematically substantiated reforms as well as evidence-based practices. At the same time, criticism has been brought against dominant evaluation models. The question is whether they really respond to an increasingly complex landscape of governance, and the varying conditions and variations that characterize today’s schools? This article examines the potential of a theory-based evaluation model in order to systematically and empirically investigate education reforms. This approach provides the ability to include analysis of how transnational, national and local discourses converge and diverge in relation to each other, to take different kinds of contexts into consideration, and how these contexts affect the recontextualisation of pedagogic discourse. In order to further develop the approach of a theory-based evaluation, the authors point to recent steps within mixed methods research in relation to the design of, and findings in an empirical case study of the Swedish curriculum reform, Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre, Lgr 11. Based on policy analyses, four hypotheses are presented: (i) the hypothesis of reform; (ii) the hypothesis of teachers’ professional practice; (iii) the hypothesis of teaching repertoires; (iv) and the hypothesis of assessment practices. Each of these hypotheses has been followed up by questionnaire responses and interviews.  The sequential explanatory design in this study relates critically transnational policy arenas to national education reforms and pedagogic practice in order to test the weight of the empirical evidence obtained. On the grounds of conclusion, there are reasons to revive and further develop the tradition of theory-based evaluations. Therefore, the article put forward theoretical and methodological proposals for the continued direction.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

utbildningsreformer

evidens

teoribaserad utvärdering

mixed methods

läroplan

Pedagogics and Educational Sciences

Pedagogik och Utbildningsvetenskap

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)