Textuniversum, multimodala texter och elevers måluppfyllelse

• I dagens samhälle är ungdomar masskonsumenter av olika sorters texter (Medierådet 2015), men de är också i hög grad delaktiga i textskapandet och befinner sig i en så kallad konvergenskultur (Jenkins 2006). Kännetecknande för konvergenskulturen är bland annat att berättande texter i olika medieformat i stor utsträckning används parallellt, exempelvis romaner, filmer, tv-serier, dikter, musiklåtar, videoklipp, datorspel, serier och fanfiktioner. Ett textuniversum kännetecknas av att samma berättelse förekommer i olika versioner och i olika medieformat och framförallt ungdomar, men också barn och vuxna, deltar i olika textuniversum i hög utsträckning. Syftet med undersökningen är att med utgångspunkt i ungdomars medievanor använda textuniversumet kring The Walking Dead som exempel för att diskutera multimodala texters funktioner och skolans måluppfyllelse i relation till gymnasieskolans litteraturundervisning. Den här undersökningen består således av textanalyser av flera olika texter som ingår i textuniversumet kring The Walking Dead samt av textanalyser av rådande styrdokument för gymnasieskolan i Sverige. Analyserna, som har ett didaktiskt perspektiv, fokuserar därmed spänningsfältet mellan styrdokument och multimodala texter.Gunther Kress (2003) anser att människor idag lever i ett multimodalt samhälle, där skärmen har ersatt boken som det dominerande kommunikationsmedlet. I skärmkulturen är således en kombination av bilder, ljud, typografisk text, film osv. det vanligaste sättet att kommunicera. Studiens teoretiska ramverk utgörs av medieekologi för att dels belysa relationen mellan berättelser i olika medieformat, dels belysa relationen mellan ungdomars fritidsanvändning och skolanvändning av berättelser i olika medieformat. Ett medieekologiskt perspektiv innebär att man ser medier som miljöer som alla människor befinner sig i och som präglar dem mycket starkt. Människans förståelse av världen kan inte frigöra sig från de strukturer som medier skapar. Skärmkulturens inträde innebär då en genomgripande förändring för hur världen uppfattas. Medan skriften är tydligt linjär, och därmed organiserar kunskap linjärt, erbjuder skärmkulturen och andra nya medier andra sätt att förmedla innehåll.Det råder ingen tvekan om att ungdomar konsumerar och producerar berättelser, fiktioner, i olika medieformat i hög utsträckning på fritiden, men det ser inte likadant ut i skolans litteraturundervisning. Där är det främst typografiska texter i form av romaner eller romanutdrag och noveller, men också film som förekommer (Svensson, 2015). Denna diskrepans, tillsammans med styrdokumentens uppmuntran att använda skönlitteratur, film och andra medier (Skolverket 2011), utgör utgångspunkt för studien vars relevans för forskningsfältet främst kan ses i att den bidrar till diskussionen kring dagens och morgondagens litteraturdidaktik då den fokuserar utrymme, material och verktyg för att nå lärandemålen i litteraturundervisningen. Det behövs mer forskning kring hur multimodala texter kan användas i skolan och effekten av att använda dem både i den litteraturdidaktiska kontexten, men också när det gäller språkämnenas didaktik mer generellt. 

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)