Pedagogiskt ledarskap : Korrelationsundersökningar inom Skolverkets nationella utvärderingar av grundskolan 1992 och 1995

• Rapporten handlar om det pedagogiska ledarskapet i skolan, hur det är relaterat till olika faktorer i skolans inre arbete och till elevernas studieresultat. Underlaget är hämtat från Skolverkets nationella utvärderingar av grundskolan som genomfördes 1992 och 1995 som vid varje tillfälle omfattade omkring 10 000 elever i årskurs 9 i hundratalet slumpmässigt uttagna skolor. Datainsamlingen skedde dels genom enkäter till elever, föräldrar och lärare, dels genom bedömningar utförda av Skolverkets fältpersonal. Hur aktivt det pedagogiska ledarskapet var på skolorna bedömdes av lärarna på respektive skola samt av representanterna för Skolverket. Data från undersökningen sammanställdes på skolnivå och genom korrelationsberäkningar kunde det pedagogiska ledarskapet ställas i relation till hur skolorna arbetade och resultatet av verksamheten.Undersökningen visade tydliga kopplingar mellan ledarskapet och hur verksamheten bedrevs på skolorna. Skolor med aktivt pedagogiskt ledarskap karaktäriserades i jämförelse med andra skolor av större elev- och lärarinflytande samt mer samverkan mellan lärare/ämnen och mellan hem - skola. Undervisningen kännetecknades bl a av större målinriktning, mer betoning av basfärdigheterna, bättre uppföljning av elevernas kunskapsutveckling samt mera inslag av elevaktiva arbetsformer. Starkare betoning av ordningen i skolan och en mer utvecklad organisation med arbetsenheter var andra kännetecken. Däremot framkom ingen entydig samvariation mellan ledarskapet och elevernas resultat på standardprov och sociala mätskalor.Data i undersökningen gjorde det också möjligt att registrera i vilken utsträckning skolorna arbetade på det sätt lärarna ansåg bäst tjäna syftet med verksamheten. I skolor där skillnaden var stor mellan hur man ville arbeta och hur man i verkligheten arbetade gav såväl elever, föräldrar och lärare som Skolverkets personal mera negativa uttalanden om verksamheten än i andra skolor. Även det pedagogiska ledarskapet bedömdes fungera sämre. Slutsatsen drogs att skolledarens uppgift är speciellt viktig i situationer där personalen upplever besvikelser då det egna arbetet inte stämmer överens med mål och ambitioner. I dagens läge, då besparingar inom skolan medför ökade påfrestningar och krav på personalen, blir ledningens uppgift särskilt betydelsefull.

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)