Subventionering av läkemedel i andra länder : Beslutsprocesser och användning av hälsoekonomiska utvärderingar

• Beslut om subventionering påverkar spridningen av läkemedel och utgör därmed ett instrument för prioritering av hälso- och sjukvårdens resurser. Liksom vid andra former av prioriteringar i hälso- och sjukvården är det relevant att ställa krav på rättvisa och legitimitet. Grundläggande för att uppnå legitimitet är att det finns en insyn i beslutsprocessen och att de kriterier som utgör utgångspunkt för besluten är kända.I denna rapport redovisas utformning av procedurer för beslut om subventionering i åtta länder. En specifik fråga som studeras är vilka beslutskriterier som används och betydelsen av hälsoekonomiska utvärderingar och kriteriet om kostnadseffektivitet. De länder som behandlas är Australien, Belgien, England, Finland, Frankrike, Kanada (provinserna Ontario och British Columbia), Nederländerna och Norge. Av dessa behandlas Belgien, Nederländerna och Norge översiktligt. I England studeras erfarenheter av National Institute for Clinical Excellence (NICE). NICE har som uppgift att rekommendera hur National Health Service (NHS) ska använda olika hälsoteknologier och är inte inblandad i beslut om subvention. Erfarenheterna från England kring uppbyggnaden av en transparent beslutsprocess och användningen av hälsoekonomiska utvärderingar har ändå bedömts som relevant för rapporten.Baserat på internationella erfarenheter kan konstateras att hälsoekonomiska utvärderingar kan ge stöd vid beslut om subvention och framför allt hur användningen av innovativa och dyra läkemedel kan avgränsas till patientgrupper som har störst nytta av en behandling. Samtidigt kan konstateras att kostnadseffektiva läkemedel inte alltid subventioneras och att läkemedel som har en låg kostnadseffektivitet ibland subventioneras ändå. Kostnadseffektivitet är alltså inte det enda och inte heller det viktigaste kriteriet som påverkar besluten. Andra viktiga kriterier är klinisk effektivitet, sjukdomens svårighetsgrad och behov av sjukvård, förekomst av alternativa terapier, budgetpåverkan och om en subvention är nödvändig med hänsyn till terapikostnaderna.Insynen i de kriterier som subventionskommittéer använder sig av vid bedömning av läkemedel varierar. Ingen av de studerade kommittéerna ger någon explicit information om den relativa betydelsen mellan olika kriterier eller i vilka beslutssituationer som information om kostnadseffektivitet spelar roll. En ökad tydlighet förefaller möjlig och skulle bidra till att förbättra insynen i de beslut och prioriteringar som görs. Samtidigt motverkas i så fall att hälsoekonomiska utvärderingar görs i onödan eller att de används som argument mot subventionering trots att andra kriterier är avgörande för besluten.Trots att uppdraget för NICE skiljer sig från subventionskommittéernas används hälsoekonomiska utvärderingar på likartat sätt i beslutsprocessen, i synnerhet vid bedömning av innovativa läkemedel. Det är svårt för subventionskommittéer att helt neka subvention av innovativa och dyra läkemedel, även i de fall kostnadseffektiviteten kan ifrågasättas. Beslutet har i många fall istället blivit att begränsa subventioneringen till de mest betydelsefulla indikationerna och/eller patientgrupperna. Det innebär också att subventionsbeslut inte kan isoleras från de rekommendationer som utformas av t.ex. läkemedelskommittéer. För svenskt vidkommande har läkemedelsreformens decentralisering av kostnadsansvar till sjukvårdshuvudmännen och det ökade ansvaret för läkemedelskommittéer en stor betydelse. Lokala läkemedelskommittéer som ansvariga för att främja en rationell läkemedelsanvändning ger bättre förutsättningar för att undvika detaljerade anvisningar om när läkemedel subventioneras från nationell nivå.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy (hsv//eng)

Nyckelord

Drug costs

Medical economics

Hälsoekonomi

Läkemedelskostnader

Läkemedel

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)