SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:DiVA.org:liu-123374"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:liu-123374" > Att motverka krimin...

Att motverka kriminalitet genom samverkan : Studie av Social insatsgrupp i Linköping

Johansson, Kerstin, 1963- (författare)
Linköpings universitet,Centrum för kommunstrategiska studier – CKS,Filosofiska fakulteten
Kangasvieri, Nadja (författare)
Linköpings universitet,Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur,Filosofiska fakulteten
 (creator_code:org_t)
Linköping : Linköping University Electronic Press, 2015
Svenska 40 s.
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Sociala insatsgrupper riktar sin verksamhet mot unga i åldern 15–25 år. I Linköping har man dock satt en flexibel åldersgräns till 13- 25 år för målgruppen i Sociala insatsgruppen, en åldersindelning man tolkar flexibelt. Enligt regeringsuppdraget ska Social insatsgrupp vända sig dels till unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. Dels ska verksamheten rikta sig till unga som önskar lämna ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil. I Social insatsgrupp (SIG) Linköping kan vi se att fokus i denna fråga kan skilja sig något åt mellan informanterna. Medan vissa betonar det förebyggande arbetet lyfter andra upp behovet av att stödja avhoppare.Social insatsgrupp syftar till att motverka kriminalitet genom samverkan. Detta ska ske genom att identifiera nyrekrytering av unga till kriminalitet, men det ska även ske genom att hjälpa de personer som önskar lämna en kriminell livsstil eller ett kriminellt nätverk. Verksamhetens målgrupp kan därmed sägas vara tudelad; de som riskerar att hamna i kriminalitet och de som önskar hoppa av kriminalitet. I våra intervjuer är det tydligt att informanterna upplever en stor svårighet i att stödja unga som vill hoppa av kriminell verksamhet s.k. ”avhoppare”. Inom arbetsgruppen finns det en enighet om att målgruppens behov ställer stora krav på såväl SIG som på samhället i stort. Detta tudelade verksamhetssyfte kan i sig vara känsligt då denna grupp unga kräver resurser som kan väcka normativa åsikter.Vår samlade bedömning är att SIG, av studiens informanter upplevs ha gett positiva effekter för många klienter. Effekterna uppfattas vara varierande; från att ha varit ”livsavgörande” till att ha bidragit till en minskad brottsaktivitet. Vi kan också se att informanterna upplever att SIG inte utgör en garanti för att klienter inte börjar begå kriminella handlingar igen. Det finns sålunda en upplevelse av att en uppföljning eller en ytterligare insats skulle kunna vara på sin plats. Det finns behov av ökat samförstånd kring målgruppen, särskilt om verksamheten ska fokusera på det brottsförebyggande arbetet eller på den s.k. ”avhoppardelen”. Det finns även behov av mer kunskap om målgruppens situation såväl inom myndigheter som i samhället i stort.Utöver synen på verksamhetens syfte och målgrupp är det tydligt att det finns en konsensus kring arbetsformens betydelse i Social insatsgrupp. Samverkan antas kunna motverka kriminalitet. I intervjuerna påtalar informanterna hur viktigt samordnade insatser är i arbetet med unga som riskerar att hamna i kriminalitet eller som önskar lämna en kriminell livsstil. Trots (eller kanske tack vare) två organisatoriska förändringar inom SIG finns en tilltro till att nuvarande verksamhet leder till en effektiv process i arbetet med en klient. Genom att parterna har en direkt ingång till varandras organisationer kan insatser snabbt koordineras.Upplevelsen av att arbetsgruppen är personbunden uppfattar vissa av informanterna dock som ett problem. Det finns en rädsla för att arbetet i Social insatsgrupp skulle försämras om resursstarka och engagerade personer skulle lämna verksamheten. Utifrån intervjuerna kan vi se att informanterna har positiva upplevelser av arbetsformen i Social insatsgrupp. De organisatoriska fördelarna i form av snabba kommunikationsvägar och ett öppet arbetsklimat förklaras bero på det engagemang och den kompetens som personerna i arbetsgruppen har. Dock kan vi i det empiriska materialet se att det finns en viss organisatorisk otydlighet inom arbetsgruppen. Detta gäller dels arbetsfördelningen mellan koordinatorn och Frivårdens representant, dels handlar det om rollen som Råd & Stöds representant har i Social insatsgrupp.Av det empiriska materialet är vår sammantagna bedömning att informanterna upplever att arbetsformen i verksamheten fungerar väl. Centrala aspekter av samverkan, såsom gemensam problemformulering, samförstånd kring syfte och arbetsform, verkar sålunda ha präglat arbetsprocessen.I vår studie kan vi se att det finns en positiv upplevelse av arbetet i Social insatsgrupp bland samverkansparterna.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Arbetslivsstudier (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Work Sciences (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialantropologi (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Anthropology (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialpsykologi (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Psychology (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy