Slöjd i grundskolan : En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9

• Slöjdämnet har sedan Skolverkets senaste utvärdering (NU-03) behållit sin ställning som ett mycket uppskattat skolämne bland eleverna. Ämnet intresserar och engagerar, trivseln är hög och eleverna upplever arbetsglädje. En majoritet av eleverna uppger dessutom att deras självförtroende stärks av att lyckas i slöjdarbete. Mer än hälften av eleverna instämmer i att slöjd är ett lärorikt och allmänbildande ämne. En något mindre andel, omkring häften av eleverna, uppger att slöjd är ett viktigt ämne, men i likhet med resultaten från NU-03 uppfattar en majoritet av eleverna inte att kunskaper från slöjdundervisningen är viktiga för deras fortsatta studier och inte heller för det de tänker arbeta med i framtiden.Också slöjdlärarna trivs med sitt arbete och en övervägande majoritet av eleverna har en slöjdlärare som tycker det är roligt att undervisa i slöjd. Lärarna uppger samtidigt att deras arbetsbelastning är hög och att de lägger mycket tid på uppgifter som går utöver deras undervisning i klassrummet, exempelvis dokumentation, planering, institutionsvård samt praktiskt för- och efterarbete. Slöjdlärarna är också mycket uppskattade av sina elever – en klar majoritet av eleverna instämmer i att deras slöjdlärare undervisar bra, är bra på att förklara samt tror på eleverna och deras förmåga att lära sig.Slöjdämnets kursplan som infördes genom Lgr 11 har mottagits positivt av slöjdlärarna. En majoritet av eleverna har slöjdlärare som anser att kursplanen blivit tydligare, att den utgör ett bättre planeringsinstrument än sin föregångare, samt att kursplanens centrala innehåll är lagom omfattande. En majoritet av eleverna har också lärare som uppfattar att kunskapskraven har blivit tydligare och att de är rimliga. Utvärderingen visar också att de delar av slöjdämnets centrala innehåll som är nya i Lgr 11 jämfört med tidigare kursplan, ännu inte fått någon framträdande roll i undervisningen. Nästan alla elever i utvärderingen har en slöjdlärare vars uppfattning är att slöjd-undervisningen ger eleverna förutsättningar att utveckla ”förmågan att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker”, medan ”förmågan att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck”, är det av de fyra långsiktiga målen som minst andel elever får förutsättningar att utveckla enligt slöjdlärarna.Det vanligaste sättet att organisera slöjdundervisning ute på skolorna är att ämnet introduceras i årskurs 3, även om det förefaller blivit vanligare med slöjd i årskurs 1 och 2 sedan förra utvärderingen. De allra flesta elever möter slöjdundervisningen indelad i två materialinriktningar; textilslöjd respektive trä- och metallslöjd. På de flesta skolor växlar eleverna mellan textilslöjd och trä- och metallslöjd fram till och med årskurs 6, i årskurs 7–9 tillåts de flesta elever välja materialinriktning. När eleverna tillåts att välja sker valet i stor utsträckning könsmässigt traditionellt – tre fjärdedelar av flickorna i årskurs 9 väljer textilslöjd, och en lika stor andel pojkar väljer trä- och metallslöjd. Den dominerande gruppstorleken i den svenska grundskolans slöjdundervisning är 11–15 elever.Under slöjdlektionerna arbetar eleverna i stor utsträckning individuellt med handledning från sin lärare. Elevinflytandet är stort, eleverna upplever i stor utsträckning att de får komma med egna idéer och att de kan förverkliga dem i undervisningen. Men det är betydligt vanligare att eleverna själva bestämmer vad de ska göra i slöjden i årskurs 9 än i årskurs 6. Olika typer av digital utrustning förefaller ha ökat sedan NU-03 och är i dag en integrerad del av slöjdundervisningen. De allra flesta elever har en lärare som anger att de i sin slöjdundervisning har tillgång till datorer, internet och skrivare. Digitalkamera, projektor och instruktionsprogram finns också tillgängligt för eleverna i relativt stor utsträckning.NU-03 konstaterades att undervisningen i slöjd ofta har stort fokus på elevernas görande och mindre på lärandet, något som fortfarande tycks gälla. Utvärderingen tyder dessutom på brister i uppföljningen av elevers lärande i slöjd. Nästan varannan elev i årskurs 9 uppger att hon eller han inte talar med sin lärare alls, eller har svarat ”vet inte”, på frågan hur ofta de talar med sin lärare om hur det går för dem i slöjd. Var sjätte elev har en lärare som själv uppger att eleverna tar hem sina slöjdarbeten utan någon typ av redovisning.I de grupper där samtal om hur det går för eleverna förekommer mellan elever och lärare, uppger en majoritet av eleverna att samtalen främst handlar om kursplanens mål, vad eleven kan samt vad eleven kan förbättra.En stor andel elever uppger att faktorer som inte ska ligga till grund för betyget faktiskt påverkar deras slöjdbetyg, exempelvis närvaron på lektionerna, och den egna prestationen i relation till övriga elever. Lärarna svarar att elevens förmåga att arbeta självständigt, att själv utveckla idéer och lösa problem samt att ta egna initiativ och vara kreativ i stor utsträckning påverkar deras betygssättning. En tredjedel av eleverna uppger dessutom att de inte får reda på vad de ska klara för att få olika betyg i slöjd. Förutsättningarna för rättvisa och säkra betyg stärks om lärare som undervisat samma elever gemensamt diskuterar elevernas utveckling och prestationer inför betygssättningen. Utvärderingen indikerar brister i samverkan vid betygssättningen mellan slöjdlärare som undervisat samma elever. När betyg sätts ska all tillgänglig information om elevens kunskaper, även från tidigare terminer, ligga till grund för betyget. Omkring var tredje elev får ett slutbetyg som sätts enbart av den lärare som undervisat eleven under sista terminen, eller av den lärare som undervisat eleven mest.Bristerna i lärarnas kommunikation av grunderna för betygssättning och det svaga genomslaget för nytt innehåll i slöjdundervisningen sammanfaller väl med de områden där slöjdlärarna själva önskar kompetensutveckling. Mer än åtta av tio slöjdlärare är mycket eller ganska angelägna om att delta i kompetensutveckling i bedömning och betygssättning i slöjd, och lika stor andel i kunskapsområdet slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer.Utvärderingens fördjupningsstudie där slöjdundervisningen följts under flera lektioner i några slöjdgrupper har bidragit till djupare insikter och problematisering av frågorna i enkäterna. Bland annat har de påtagligt olika förutsättningar för slöjdundervisningen och måluppfyllelsen som gäller mellan skolor synliggjorts.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)