Ungas förutsättningar för hållbar konsumtion

• Rapporten diskuterar tidigare forskning som rör barns och ungas förutsättningar att välja och handla hållbart. Syftet är att sammanställa vad som sedan tidigare är känt om nordiska 14-18-åringars förutsättningar att välja och handla hållbart samt att identifiera kunskapsluckor och ta fram förslag till fördjupade studier på området. Fem frågeområden behandlas:Ungdomars föresatser att konsumera hållbart och att utöva konsumentmakt i riktning mot hållbar utveckling.Eventuella skillnader i konsumtionsmönster vad gäller hållbarhet mellan olika grupper av ungdomar.Vad som påverkar unga till hållbara konsumentval.Produktutbud av hållbara/icke hållbara produkter och livsmedel som riktas till unga.Vilka vidare studier som bör genomföras. Genomgången av tidigare forskning visar att mycket få studier angriper just nordiska ungdomars förutsättningar att välja och handla hållbart. Av de studier som gjorts är flertalet av kvantitativ typ och flera av dem har intresserat sig för ungas inställning till miljöproblem och ungas intentioner att agera hållbart. Studierna visar att många unga är oroade för miljön, men de agerar inte utifrån det när de konsumerar. Få unga tänker på produkters miljöpåverkan när de ska göra inköp eller som buykottar och bojkottar. Det finns dock skillnader mellan olika grupper. De skillnader som den tidigare forskningen påvisar mellan olika grupper är först och främst en könsskillnad. Killar har lägre intresse för miljöfrågor och ett lägre intresse att nu och i framtiden agera hållbart. Det är också främst bland killar som klimatskeptiker går att finna. I åldern 15-16 år är unga mindre intresserade av miljöfrågor än tidigare men det är ett ointresse som sedan vänder. Det är således en intressesvacka under en period.Många unga har tillräckliga kunskaper, vill konsumera hållbart och tar ställning. Men trots det agerar de inte alltid därefter. Det beror på det enskilda tillfället och på vilken produkt det gäller. Tydlighet i märkning och placering av ekologiska varor bland varor av samma produkttyp verkar öka chansen att de köpa hållbart. Det finns en mindre grupp unga som agerar normbrytare och följer de rekommenderade livsstilsförändringar som förespråkas av FNs klimatpanel. De anstränger sig, men utan att uppleva att de uppoffrar sig, för att leva hållbart och konsumera restriktivt utifrån rättvisa och klimatmässigt hållbara värderingar.Ungdomars vilja att agera och konsumera hållbart har tydliga kopplingar till hur deras föräldrar förhåller sig till miljöfrågor, men framförallt till hur föräldrarna agerar. Unga som uppfattar att deras föräldrar konsekvent agerar hållbart agerar också själva hållbart i större utsträckning. De unga verkar inte söka bekräftelse hos kompisar för hållbara konsumtionsval eller förvänta sig att de ska ta efter de egna hållbara konsumtionsvalen. Däremot kan kompisar vara viktiga samtalsparters för att förstärka den positiva påverkan som nyhetsmedier har för hållbart agerande.Vad gäller kunskapsluckor finns en brist på kvalitativa studier som granskar konsumtionspraktiker i ungas vardagsliv. Det saknas även granskningar om exempelvis det produktutbud och den reklam som riktas till barn och unga.Förslag till vidare studier rör 1) Ungas egna resonemang kring utbud och marknad, 2) Hållbar familjekonsumtion i praktiken, 3) Kartläggning av ungas konsumtionsarenor samt 4) Granskning av företag och medier.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Social Sciences Interdisciplinary (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

konsumtion

barn

ungdomar

miljömedvetenhet

hållbarhet

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)