Kommuner som forskningspolitiska aktörer : En jämförelse mellan Norrköping och Örebro

• De svenska kommunerna har blivit allt mer aktiva som forskningspolitiska aktörer. Kommunerna samverkar allt mer med forskare och forskningsmiljöer på universitet och högskolor, och fungerar i ökad utsträckning också som finansiärer av universitetsforskning. Flera offentliga verksamheter har decentraliserats till kommunerna vilket ökat kraven och förväntningarna på lokal kunskapsutveckling. Kunskapen om kommuner som forskningspolitiska aktörer är dock ytterst begränsad. Få studier har ägnats åt att beskriva och analysera de svenska kommunernas forskningspolitiska strategier, vilka faktorer som påverkar kommunernas forskningspolitik och vilka konsekvenser den får för det forskningspolitiska systemet i sin helhet. Eftersom flera omständigheter tyder på att kommunal forskningspolitik kan möta utmaningar som skiljer sig från den nationella politikens, t.ex. genom att man riskerar att styras av sitt beroende av ett lokalt lärosäte eller att man har en svag institutionell kapacitet att hantera relationen till forskare och lärosäten, finns det skäl att granska och analysera kommunernas roll som forskningspolitiska aktörer.I denna rapport redovisas resultatet om en jämförande fallstudie av forskningspolitik i två kommuner: Norrköping och Örebro. Huvudsyftet med studien är att beskriva och analysera kommunernas forskningspolitiska strategier. Fokus ligger på att undersöka kommunernas vilja och förmåga att göra prioriteringar, mobilisera finansiella resurser och bygga upp organisatoriska arrangemang inom forskningspolitiken. I studien analyseras särskilt huruvida kommunernas strategier präglas av långsiktighet och kontinuitet eller av tillfälliga satsningar och ad-hoc lösningar. I studien diskuteras också olika förklaringar till likheter och olikheter i forskningspolitikens utformning i de båda kommunerna. Ambitionen med studien är att bidra med ny kunskap om kommuner som forskningspolitiska aktörer och om hur kommunerna tolkar sitt handlingsutrymme i förhållande till staten och lagstiftningen inom detta område. Studien bygger på analyser av skriftliga dokument, tidigare studier och intervjuer.Studien visar att båda de studerade kommunerna har engagerat sig i forskningspolitiska frågor och tagit olika initiativ för att stödja forskning. Men kommunernas strategier har sett olika ut. Norrköpings kommun har lagt förhållandevis stora resurser på forskning och utvecklingsverksamhet och varit en aktiv samarbetspartner till universitetet. Kommunens arbete har varit långsiktigt och präglats av en stark kontinuitet. Politiken har kommit till uttryck i olika former av avtal om finansiering och samverkan med universitetet, men också i olika organisatoriska strukturer för fördelning av forskningsmedel. I Örebro kommun har forskningspolitiken inte präglats av samma kontinuitet och långsiktighet. De politiska partierna har här varit mer oense om vilken inriktning politiken ska ha och vilket handlingsutrymme som man anser att kommunen har på området. Politiken har i Örebro främst tagit sig uttryck i ett antal specifika satsningar på det lokala lärosätets forskning, inte minst för att kompensera för frånvaron av statliga medel, men det finns få exempel på mer långsiktiga engagemang. Relationen mellan kommunen och universitetet, åtminstone när det gäller forskningsfrågor, har varit mindre tät och utvecklad i Örebro i jämförelse med hur det sett ut i Norrköpings kommun. Varken i Norrköping eller i Örebro har kommunen byggt upp någon stark organisation för att mer strategiskt hantera FoU-frågor.Vilka faktorer kan då förklara kommunernas forskningspolitik? I rapporten diskuteras denna fråga med utgångspunkt från tre övergripande faktorer: 1) statlig politik och reglering, 2) den lokala kunskapsproduktionens struktur samt 3) lokal politik och lokala maktstrukturer. Statlig politik och reglering har varit viktiga förutsättningar för kommunernas olika initiativ. I synnerhet har den statliga högskolepolitiken spelat en central roll för kommunernas vilja att och intresse för att engagera sig i forskningspolitik. Etableringen av campuset i Norrköping och högskolans uppgradering till universitet i Örebro har på många sätt varit viktiga skäl till kommunernas satsningar. Liksom inom näringslivspolitiken kan vi konstatera att kommunernas handlingsutrymme inom detta området är ganska stort, och att statens inställning till kommunal forskningspolitik i allt väsentligt varit positiv. Kommunerna har varit angelägna om att motivera olika satsningar i förhållande till medborgarnas behov, vilket ju också betonas i kommunallagen.Den lokala kunskapsproduktionens struktur har påverkat incitamenten för kommunerna att ta forskningspolitiska initiativ. I Norrköpings kommun, där det finns ett universitetscampus men där universitetets huvudcampus finns i en annan kommun, har det funnits starka incitament för kommunen att satsa på forskning för att stärka det egna campuset. I Örebro kommun har inte beroendet av universitetet (tidigare högskolan) uppfattats som lika starkt som i Norrköping. Örebro kommun har inte, som Norrköping, behövt konkurrera med en näraliggande kommun om utbildningsplatser och forskningsresurser eftersom universitetet huvudsakligen haft sin verksamhet inom den egna kommunens gränser. Detta förefaller vara en viktig faktor för att förklara skillnader mellan kommunernas forskningspolitik.Kommunernas forskningspolitik har utgått ifrån delvis olika politiska mål. Politikens inriktning är också uttryck för olika maktstrukturer och socioekonomiska förutsättningar i kommunerna. I Norrköping har många av satsningarna vägletts av en stark politisk vilja att hantera den låga utbildningsnivån och höga arbetslösheten i kommunen. De initiativ som tagits har ofta växt fram inom ramen för samverkansstrukturer där olika samhällsintressen (inte minst näringslivet) varit företrädda och beslut har oftast tagits i partipolitisk enighet. I Örebro kommun har satsningarna skett i mer direkt samverkan mellan kommun och högskola/universitet. Framväxten av initiativ har oftast inte skett i sammanhang där olika samhällsintressen varit direkt företrädda. De större satsningarna har varit tätare knutna till kommunens egna uppdrag eller den övergripande regionala utvecklingen. I Örebro har också partipolitik spelat en större roll för inriktningen på forskningspolitiken.Sammanfattningsvis har denna undersökning bidragit med ny kunskap om kommuner som forskningspolitiska aktörer. Den huvudsakliga ambitionen har varit att beskriva, jämföra och förklara forskningspolitiken i två kommuner. Men studiens resultat kan också bidra till att förstå andra liknande fall och bidra till teorier om hur lokal forskningspolitik kan förstås och förklaras. Studien väcker vidare nya frågor som behöver fördjupas i kommande studier. Vilken betydelse har t.ex. kommuners forskningspolitik haft för forskningen på universitet och högskolor? Har kommunernas initiativ kompletterat statliga initiativ eller t.o.m. bidragit till framväxten av nya forskningsområden? Mer forskning behövs om kommunernas forskningspolitik och dess roll i det svenska forskningslandskapet.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Studier av offentlig förvaltning (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Public Administration Studies (hsv//eng)

Nyckelord

Kommuner

Forskninspolitik

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

Norrköping

Örebro

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)