En kvalitativ yrkesutbildning – en utbildning mot kvantitet eller kvalitet?

• Synen på vad som uppfattas som kvalitet i yrkesutbildning, eller bristen på densamma, är något som diskuteras flitigt, inte minst i år, tillika det år som av Utbildningsdepartementet, LO Svensk Näringsliv har utnämnts till yrkesutbildningens år 2016 (Hadzialic, 2015). I denna artikel är syftet att diskutera och omförhandla betydelsen av begreppet kvalitet, såsom det omtalas i policytexter som handlar om den gymnasiala yrkesutbildningen. I den idag dominerande berättelsen om kvalitet inom yrkesutbildningen, som växte sig stark inför reformeringen av gymnasieskolan 2011, uttrycks kvalitet främst i relation till elevers grad av anställningsbarhet –med betydelsen en anpassning till arbetslivets krav på produktivitet. Ju mer eleverna redan inledningsvis i sin anställning kan producera, desto högre kvalitet uttalas yrkesutbildningen ha (Terning, in press). Vi menar att denna betydelse av begreppet kvalitet saknar aspekter såsom yrkeskunnande, kompetenser och kvalifikationer. Ett vidgat synsätt på kvalitet inom yrkesutbildningen skulle kunna medföra en höjning av synen på, och även talet om, yrkesutbildningen som sådan. Det skulle dessutom kunna initiera diskussioner kring vad det egentligen innebär att utbilda sig till ett yrke, att kunna detsamma samt vad som kan vara rimligt att som avnämare förvänta sig av yrkeseleven efter avslutad utbildning. Ett utvidgat kvalitetsbegrepp skulle på det här sättet kunna medverka till att attraktiviteten höjs på de gymnasiala yrkesutbildningarna.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

yrkesutbildning

kvalitativ yrkesutbildning

diskurs

yrkeselev

yrkeskunnande

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)