Studentdriven undervisning och reflexiv efterhandledning

• Kurser och pedagogiska arbetsformer i kurser återspeglar synsätt på och värderingar kring kunskap, lärande och undervisning (Toohey, 2002). Inom den pedagogiska psykologin uppmärksammas just kopplingen mellan undervisningsformer och lärteorier. Inom utbildningsfilosofin diskuteras filosofiska perspektiv på och antaganden kring kunskap, lärande, undervisning och vad skolan egentligen bör ägna sig åt i relation till olika ideal som rör samhälle, människa och etik. Ett av de särdrag som Colnerud och Granström (2002) menar att de flesta professionsforskare tillskriver en professionell yrkesutövare är systematisk teori som innebär att yrket utövas med utgångspunkt från en gemensam vetenskaplig kunskapsbas. ”Den professionella utövaren har tillägnat sig ett yrkesspråk som inbegriper begrepp men framförallt vetenskapliga teorier och antaganden om professionens innehåll och yrkesutövandet” (s. 16). Med hjälp av en sådan kunskapsbas kan yrkesutövarna individuellt eller tillsammans reflektera över och kommunicera sin praktik samt lösa problem och vidta åtgärder. Seel (1999) menar att en professionell pedagogisk och didaktisk praktik förutsätter en vetenskaplig teori om undervisning och en reflekterande praktik. Mot bakgrund av undervisningens centrala roll i lärares yrkesutövning är det därför angeläget att lärarstudenter under sin lärarutbildning tillägnar sig och kan språkliggöra vetenskapliga perspektiv på kunskap, lärande och undervisning.

Nyckelord

lärarutbildningen

undervisning

studentaktiva arbetsformer

metaundervisning

handledning

lärarstudenter

universitetspedagogik

SOCIAL SCIENCES

SAMHÄLLSVETENSKAP

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)