Ungdomars utsatthet i bostadsområden : Trygghetsprinciper för fysisk planering

• Idag görs allt fler undersökningar lokalt och nationellt som visar att människor kan vara rädda för att förflytta sig utomhus i sitt bostadsområde. Den här publikationen syftar till att erbjuda ett forskningsbaserat verktyg för analys av hur den fysiska planeringen av vägnät och bebyggelse bidrar till trygga respektive otrygga transportrum i bostadsområden samt hur dessa kan förändras för ökad trygghet. Med termen transportrum åsyftas vägbanan och det omgivande fysiska rummet som människor ser vid förflyttning från en destination till en annan. Publikationen bygger på att samtidig närvaro av människor i transportrummet representerar trygghet – en utgångspunkt som influerats av forskningen om Space Syntax. Samtidig närvaro kan åstadkommas enligt två grundprinciper: 1) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus. Denna typ av närvaro är kopplad till trafikflöden, rörelseekonomin på olika vägnät, vilket vidare påverkas av nätens struktur och deras geografiska placering i förhållande till varandra. 2) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus och människor som befinner sig inomhus, vilket sätter fokus på nätens placering i förhållande till bostadshus respektive gröna friytor. Barn och framförallt äldre barn, tonåringar är en kategori invånare som förflyttar sig mycket i bostadsområden. Till skillnad mot många vuxna har de områdesbaserade sociala nätverk; kompisar som bor på olika håll i området som deras vardagliga förflyttningar är kopplade till. Publikationen och den analys av risker som behandlas motsvarar dessa tonåringars trygghets- och rörelsebehov, men rör också andra invånare som bedriver ett rikt socialt liv i bostadsområden. I litteraturen kring ”trygga bostadsområden” framställs tonåringar ganska esidigt som de vilka medför risk för andra åldersgrupper. Det hänger samman med att majoriteten brott i bostadsområdens utemiljöer begås av tonåringar. Det rör sig emellertid om en minoritet. Majoriteten begår inte brott. Under senare år har det alltmer uppmärksammats att de brott som tonåringar begår framförallt riktas mot jämnåriga. Det gäller exempelvis kränkningar, trakasserier, ofredande, hot och våld samt rån. Dessa risker existerar i skolan och på fritiden. På fritiden sker de utomhus och är direkt kopplade till förflyttningar. Ett ytterligare syfte med publikationen är att belysa tonåringars specifika risksituation i bostadsområden; risker som har sin grund i deras ålder. Rädsla och risk utomhus är något som utspelar sig mellan människor och som varierar med avseende på kön, ålder, klass och etnicitet. Det är välkänt att kvinnor undviker mörka och folktomma transportrum eftersom risker utgörs av okända, potentiella våldtäktsmän som använder mörkret för att gömma sig och överraska sitt offer. Mot bakgrund av denna könsstrukturerade risksituation är det adekvat med trygghetsåtgärder såsom bra belysning och låga buskage. Denna typ av åtgärder hjälper dock inte om de som utsätts och de som utsätter är kända för varandra och där de senare inte gömmer sig, vilket gäller för tonåringar. Eftersom tonåringar är flitiga brukare av bostadsområdens utemiljöer är det viktigt att utforma trygghetsåtgärder som svarar mot deras risksituation. De sociala mekanismerna i denna situation och hur dessa samspelar med den fysiska miljön är relativt okända i jämförelse med exempelvis risker för kvinnor. Det är nödvändigt att ha kunskap om sociala mekanismer och förhållanden för att kunna utarbeta effektiva fysiska åtgärder. I den här publikationen ägnas därför relativt stort utrymme till att belysa risksituationen för tonåringar i bostadsområden. Publikationen är ett resultat av forskningsprojektet Ökad rörelsefrihet för pojkar och flickor inom transportsystemet som bedrivits vid Tema Barn, Linköpings universitet i samarbete med teknik och Samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun, och som finansierats av forskningsrådet Vinnova och myndigheten Vägverket. I appendix finns en utförligare beskrivning av projektets design och genomförande samt empiriska resultat. Projektets syfte har varit att utforska förhållandet mellan tonåringars mobilitet, risker och fysisk planering av bostadsområden. Projektet har bestått i en fallstudie av bostadsområdet Lambohov i Linköpings kommun. De illustrationer som förekommer i publikationen är hämtade från detta bostadsområde. Publikationen inleds med en redogörelse av vilken typ av bostadsområden som fokuseras, bakgrund och forskningsanknytning samt en genomgång av de trygghetsprinciper som berörts ovan. Därefter behandlas tonåringars risksituation, rörelsemönster och trygghetsbehov. Den sista delen av publikationen ägnas åt att illustrera hur otrygga transportrum i bostadsområden kan analyseras och förändras för ökad trygghet. Även när det rör denna del fungerar bostadsområdet Lambohov som illustrerande exempel.

Nyckelord

SOCIAL SCIENCES

SAMHÄLLSVETENSKAP

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)