Ett resursteams samverkan med skola, elever och föräldrar : förtjänster, hinder och utmaningar

• Under året 2006 slöt Omsorgsnämnden och Barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun ett samverkansavtal som innebar ett inrättande av ett resursteam bestående av specialpedagoger och socialarbetare i syfte att utveckla och effektivisera kommunens insatser beträffande utformandet av olika former av stöd till barn, unga och deras föräldrar. Resursteamets främsta mål är att öka andelen elever som fullföljer sina studier inom den ordinarie skolan. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva resursteamets, lärares, rektorers, elevers och föräldrars föreställningar om vad som gynnar och missgynnar en framgångsrik samverkan och mot bakgrund av det generera en teoretisk modell om mångprofessionell samverkan mellan skolpersonal och resurspersoner i arbetet med elever som utmanar skolan. Sammanlagt 30 personer deltog i utvärderingen. Fyra elever i åldern 15-16 år samt sju föräldrar intervjuades. Åtta lärare och sju rektorer deltog i fokusgrupper. De fyra medarbetarna i resursteamet utgjorde en egen fokusgrupp. Bearbetning och analys av data genomfördes med hjälp av metoder och strategier från grundad teori.Medan elever, föräldrar och resursteamet har positiva representationer om utfallet så framträder dock en mer splittrad bild hos lärare och rektorer. Följande sociala representationer bland deltagarna om vad som missgynnar en framgångsrik samverkan har identifierats: missgynnande ramfaktorer, låg förankring, låg tillgänglighet, bristande kommunikation, professionskulturella hinder, negativt socialt samspel, ouppnådda förväntningar och brist på intersektoriellt nätverksarbete. Följande sociala representationer bland deltagarna om vad som gynnar en framgångsrik samverkan har identifierats: positivt socialt samspel, öppen kommunikation, hög tillgänglighet, konstruktiv konflikthantering, att arbeta mot gemensamma mål och framgång genom kompetens.Analysen resulterade i en grundad teori i form av en modell över synkronisering av resurser. Synkronisering hänvisar till processer som inkluderar och koordinerar olika resurser (dvs. individer, kunskaper, kompetenser och hjälp- och stödinsatser) så att de integreras och samverkar tillsammans för att utveckla elever positivt. Osynkronisering refererar till processer som motverkar integrering, samordning och koordinering av resurser i rörelse mot elevens positiva utveckling. Medan osynkronisering utgörs av statiska mål, ansvarsförskjutning, professionskulturell motverkan och aversiva relationer associerar modellen synkronisering med egenskaperna dynamiska mål, ansvarsdelning, professionskulturell samverkan och positiva relationer. Resultatet och modellen diskuteras bl.a. i relation till professionsfrågor, social identitetsteori, lärares betydelsefulla roll i processen, konsultation, forskning om lärar-elevrelationer samt det viktiga relationsarbetet med föräldrar.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

Resursteam

social inkludering

specialpedagogik

socialpedagogik

inkluderande pedagogik

mångprofessionell samverkan

professionskultur

social identitet

sociala representationer

konsultation

grundad teori

Education

Pedagogik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)