Pedagogisk forskning i ett nutida samhällsnyttoperspektiv

• Pedagogikämnets tydlighet och status har i många fall varit mer utvecklad i Sverige än i andra länder (Dahllöf, 1990), särskilt i mitten av 1900-talet. Sundberg (2009) har genomfört en analys av pedagogikämnet som akademisk disciplin och konstaterar att det skett stora förändringar. Den akademiska positionen anses ha försvagats, samtidigt som ett brukarfokuserat eller professionsperspektiv har utvecklats som på sätt och vis också breddat ämnet. En brist på kommunikation mellan olika teoretiska avgränsningar inom disciplinen har lyfts fram vid utvärderingar, liksom en trend att ämnet rör sig mot en mer pragmatisk specialisering kopplad till olika professioners tillämpning. Samtidigt är och har forskning alltid varit en angelägenhet för samhället, med mål att bidra till framtida utveckling. Forskning handlar således inte om vad vi forskare vill berätta, utan snarare om vad andra vill lyssna till. Har vi, inom det pedagogiska fältet, i tillräckligt hög grad bidragit med resultat som väckt intresse hos andra discipliners forskare och samhällsmedborgare? Eller har pedagogiken som akademisk disciplin, som inledningsvis var tydligt förankrad i samhällets behov, blivit ett särintresse för oss som arbetar med pedagogisk forskning? Vid Malmö Högskola finns ett mål att vi ska vara en global förebild för hur lärosäten genom forskning och utbildning tar en aktiv roll i hållbar samhällsutveckling. Det är således en tydlig diskurs som gäller för forskningen. Frågan är hur vi definierar och tolkar vad det innebär att bidra till samhällsutvecklingen, och på vilket sätt vi argumenterar för den forskning som vi företräder. Ett sätt att göra sin argumentation kraftfull är att bidra med resultat som på ett framgångsrikt sätt bidrar till lärande och utbildning i samhället. Att det står utom all tvekan att samhällets utveckling är beroende av vår kunskap. 18 Detta måste dock ske på två sätt, dels genom spridning av resultaten i akademiska tidskrifter, dels genom spridning till brukare, vilket i sig kan vara motsägelsefullt. Vid Malmö Högskola arbetar vi med att bygga upp en pedagogisk forskningsplattform, RePESE (Research Platform for Education and Special Education) för att stärka den pedagogiska forskningen i samverkan med andra discipliner. Vi välkomnar därför olika discipliner och skilda forskningsinriktningar. Det är ett genuint försök att skapa en arena för kraftfull tillväxt, där forskare ska känna sig välkomna oavsett teoretisk tillhörighet och trygga i att deras utgångspunkter behandlas på ett respektfullt sätt. Syftet är att vi ska utgöra varandras kritiska massa och på ett bättre sätt utveckla den gemensamma kunskapsbasen inom pedagogisk forskning. Under presentationen presenteras bakgrunden till plattformens tillkomst samt den forskning som vi initierar under de kommande åren.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)