Kan stadsbors användning av IT bidra till ett hållbart samhälle? En kunskapsöversikt

• Rapporten behandlar vardagliga handlingsmönster med miljökonsekvenser i förhållande till användning av informations- och kommunikationsteknologi (IKT, vad som i dagligt tal benämns som IT). Våra frågeställningar har gällt a) hur miljömässigt lovande respektive problematiska handlingsmönster i stadsbors vardag kan identifieras samt b) hur potentialen för handlingsmönster att omvandlas genom användning av IKT kan bedömas, och i slutändan även utnyttjas, inom ramen för städers hållbara utveckling. Frågeställningarna har vi belyst genom de studier och exempel på handlingsmönster vi funnit i vår kunskapssammanställning. Rapporter och fallstudier visar på hur IKT används för att exempelvis effektivisera och informera, respektive dela på användning av resurser, produkter och fordon. Utifrån den miljösociologiska basen menar vi att det går att bedöma när och hur IKT eventuellt kan fungera som en möjliggörande teknik som förbättrar eller ersätter tidigare sätt att agera på. Det är även möjligt att diskutera de mer allmänt vetenskapligt definierade fenomen, som substitution och induktion, som vi också behandlat i kunskapssammanställningen. Vi har tagit upp hur samhällsstrukturer både möjliggör och begränsar samtidigt som de faktiskt endast kan sägas existera, eller upprätthållas, genom människors handlingar och i deras minne. Förändring uppstår i dynamiken mellan människors handlingar och de strukturer som har skapats av tidigare handlingar. Genom att handlingsmönster reproduceras med vissa nya inslag, som då IKT får nya användningsområden, förändras mönster av sociala relationer och system för hur vi exempelvis använder energi, reser, konsumerar eller umgås under såväl arbete som fritid. Vår litteraturgenomgång antyder att den kunskap som CESC partners tillsammans har tillgång till i dagsläget kan beskrivas som splittrad och med slagsida mot vissa typer av handlingsmönster och sektorer. Miljömässigt lovande handlingar är mer utforskade än problematiska sådana, liksom IKT-användning för pendlingsresor och hushållens energianvändning är mer utforskade än det mesta annat som människor använder IKT till. Forskning rörande fritid och underhållning i relation till miljö lyser i stort sett helt med sin frånvaro. När det gäller hur vardagliga handlingsmönster kan förändras mot mer miljömässigt hållbara sådana genom användning av IKT är kunskapsläget ytterligare något svagare och mer splittrat. Detta visar emellertid att det är intressant för oss att sammanställa och utveckla kunskap inom projektet och hela centret (CESC). Frågan om hur man miljösociologiskt kan definiera vad som är mer lovande respektive mer problematiskt ur miljösynpunkt har vi i någon mån belyst genom att visa på internationell miljösociologisk forskning som är användbar för att diskutera handlingsmönsters miljökonsekvenser, exempelvis i förhållande till vissa av de fallstudier vi funnit bland projektets forskare och partners. Till exempel pekar miljösociologisk forskning mot att invånare med störst inkomster i allmänhet står för de mest problematiska levnadssätten eftersom de har störst konsumtionsutrymme. Men när det gäller de mest lovande levnadssätten är det tänkbart att det är stadsbor med låga inkomster som – av nöden tvungna – står för dessa. Även så kallade rebound-effekter (rekyleffekter) bör vara klassberoende. Vad de ekonomiska vinster eller besparingar som görs på ett område verkligen används till hänger samman med inkomstnivå samt socio-ekonomisk position i ett vidare perspektiv. Vi menar oss ha belyst en problematisk aspekt i att aktörer som ansvarar för att ta fram och testa ny IKT har en tendens att främst göra detta i egna nätverk eller främst bland urban medelklass. Detta är problematiskt ur demokrati-synpunkt. År 2012 var det 1,2 miljoner människor som inte eller mycket sällan använde internet i sina hem. Detaljerad kunskap om denna grupps IKT-relaterade handlingsmönster verkar i stort sett saknas. Om dessa inte inbegrips i miljöforskningen finns risk att det ytterligare bidrar till att gruppens villkor, handlingsmönster och behov inte uppmärksammas i samhällsdebatten. Olika sociala positioner medför olika möjligheter och begränsningar. Vilka praktiker människor väljer påverkas av sociala strukturer, normer och regelsystem, av den historiska och den omedelbara kontexten, men också av individers tidigare erfarenheter och kunskaper. För att kunna förstå möjligheterna för en förändring mot ett mer ekologiskt hållbart samhälle krävs det ytterligare kunskap om olika gruppers handlingsmönster eller så kallade sociala praktiker.

• This report deals with everyday habits and their environmental impacts in relation to the use of information and communication technology (ICT, colloquially referred to as IT). We addressed the following questions in the context of sustainable urban development: a) how to identify environmentally promising and problematic practices in urban everyday life and b) how to assess and utilize the potential to transform these practices through the use of ICT. We addressed these questions by reviewing case studies, reports etc. Case study examples showed how ICT is used, e.g. to streamline and inform, or to share resources, vehicles and other products. We discussed if it is possible, from an environmental sociology perspective, to assess when and how ICT serves as an enabling technology that enhances or replaces previous patterns of action. Morevoer, we addressed phenomena defined from a more general sustainability science point of view, e.g. substitution and rebound effects. An important starting point was that social structures both enable and limit specific patterns of action. Social structures are maintained by people's actions and through their experience. Change occurs as a result of the dynamics between people's actions and the structures created by past actions. Social practices are constantly being reproduced, with additions of new elements, e g when ICT applications are put to new uses. Then patterns of social relations and systems might change, for example in how we use energy, travel, consume or socialize during both work and leisure time. Our review indicates that the knowledge that partners of Centre for Sustainable Communications (CESC) currently have access to is substantial but fragmented and with a bias towards certain types of sectors, and patterns of action. Environmentally promising practices have been more researched than problematic ones. Furthermore, use of ICT for e.g. commuting and monitoring household energy use is more researched than most other patterns of action involving use of ICTs. For example research has indicated that leisure and entertainment through use of ICTs is related to significant environmental impacts, but practice-oriented research on this is very much absent from today’s body of knowledge (as it is defined and delimited in this report). As for how everyday practices might change towards increased environmental sustainability by the use of ICT, we have found the knowledge situation even more incomplete. This means, however, that it is worthwhile for CESC researchers and partners to carry on developing knowledge regarding this. Concerning what should be viewed as more promising respectively more problematic urban patterns of action, we have to some extent illuminated this by exemplifying international environmental sociological research that is useful for discussing social practices in relation to environmental impacts. We have exemplified how this can shed light on some of the case studies we found among the CESC researchers and partners. Based on environmental sociology we discussed in what ways city dwellers with high income account for the most environmentally problematic practices. Correspondingly, we discussed how inhabitants with low income – out of necessity–account for many promising practices. In relation to this we also briefly discussed how rebound effects should be seen as related to socio-economic position. Another kind of problematic aspect highlighted is that players responsible for introducing, trying out etc., new ICTs, seem to have a tendency to do this in own networks or among the urban middle class. This is problematic from a democratic point of view. In 2012, 1.2 million people in Sweden did very rarely, or not at all, use the internet in their homes. Detailed knowledge about this group's ICT related practices seems to be largely missing. If representatives for these groups are not represented in environmental research there is a danger that they also become less visible in public debate of environmental and ICT issues. This means that different social positions imply different opportunities and constraints. What patterns of actions people take more or less part in is influenced by social structures, norms and regulations, the historical and the immediate context, but also by the individuals' previous experiences and knowledge. The understanding of how a change towards a more sustainable society could come about through use of ICT therefore requires knowledge of practices among the full socio-demographic range of city dwellers.

Nyckelord

vardagliga vanor

sociala praktiker

miljöhandlingar

handlingsmönster

livsstil och miljö

energianvändning

hållbar utveckling

hållbara städer

IT

IKT

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)