SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:DiVA.org:mdh-10684"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:mdh-10684" > Verksamhetsstyrning...

Verksamhetsstyrning, arbetsmiljö och hälsa i kommunal vård och omsorg

Åkerlind, Ingemar, 1943- (författare)
Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsofrämjande processer i arbetslivet
Ljungblad, Cecilia, 1978- (författare)
Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, Hälsofrämjande processer i arbetslivet
Granström, Fredrik, (författare)
Sörlands landsting
Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd. (creator_code:org_t)
2010
Svenska.
Läs hela texten (fulltext)
  • Konferensbidrag (refereegranskat)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Verksamhetsstyrning, arbetsmiljö och hälsa i kommunal vård och omsorg Ingemar Åkerlind, Cecilia Ljungblad och Fredrik Granström Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola Bakgrund Sverige har en lång tradition när det gäller arbetsmiljöarbete. Genom tillämpad forsk­ning och lokalt arbetsmiljöarbete har riskerna för fysiska skador på grund av olycksfall och kemisk exponering reducerats och belast­nings­skador­na minskats. Trots dessa framsteg har den arbets­­­relaterade ohälsan, som bl.a. visar sig i sjukfrånvaro, inte minskat utan snarare tilltagit under flera perio­der under de senaste de­cen­nierna . De insatser som gjorts tycks inte ha varit till­räck­liga för att åstadkomma en hållbar utveckling av hälsan i arbetslivet. Man har därför på många håll börjat komplettera det traditionella arbetsmiljöarbetet med hälsofrämjande inter­­ventioner riktade till såväl individer, grupper som hela organisationen (Källestål, Bjurvald, Menckel et al., 2004; Åkerlind, Schunder & Frick, 2007). Det behövs dock mer kunskap om vilken betydelse sådana mer omfattande strategier har för de anställdas hälsa och sjukfrånvaro. Forskningen om hälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet handlar till stor del om att kartlägga och ana­ly­sera skillnader med sikte på att upptäcka åtgärdbara orsaker. Oftast studeras skill­nader mellan sociala grupper (yrke, utbildning, social klass, kön, etnicitet, ålder m.m.) samt förändringar över tid. Men det kan också finnas en påfallande varia­tion inom olika grupperingar (t.ex. branscher, företag, kommuner, regio­ner) som inte tycks kunna förklaras av kända riskfaktorer (Szücs, Hemström & Marklund, 2003). Bakgrunden till projektet är de påfallande och relativt stabila skillnaderna i sjukfrån­varo mellan Sveriges kommuner (Riksförsäkringsverket, 2003). Skillnaderna i befolkningen kan delvis förklaras av den stora variationen i näringsstruktur, socio­ekonomi och demografi. Ännu större kommunala skillnader har påvisats när det gäller långtids­frånvaron hos den egna personalen (Hemström, 2001). Dessa skillnader är mer svårförklarade eftersom det gäller en mer homogen grupp med likartade uppdrag och arbetsuppgifter över hela landet. Kom­munerna har dock stor frihet i hur de vill organisera sin verksamhet och sin personal­­politik. Därför är det särskilt intressant att undersöka om sådana skillnader kan kopplas till skillnader i hälsa och sjukfrånvaro. Studien motiveras också av att kommunerna generellt har ett sämre hälsoläge och högre sjukfrånvaro än andra arbetsgivare. Det har genom­förts ett stort antal förebyggande och hälso­främjande projekt och interventioner i olika kom­muner, men kunskapen om effekter och ”best practice” fortfarande är begränsad. Vi är särskilt intres­serade av vilken betydelse arbetsgivarens insatser i fråga om ledarskap och organi­sa­­tion har i jäm­förelse med regionala sociodemografiska och kulturella skillnader som arbets­givaren inte kan påverka.  Enligt Dellve, Karlberg och Allebeck et al. (2006) kan yttre socioekonomiska skillnader beträffande arbetsmarknad och attityder till sjukfrånvaro endast förklara en mindre del av den stora variationen i sjukfrånvaro mellan anställda i olika kommuner. De menar att mycket tyder på att interna faktorer som ledarskap, verksamhetsstyrning och organisation har minst lika stor betydelse. Sådana åtgärder kan innebära såväl individorienterade insatser (möjliggöra deltagande i hälsofrämjande aktiviteter och friskvård) som att organisera arbetet och styra verksamheten på ett mer hälsofrämjande sätt (Chu, Breucker, Harris et al., 2000; Shain & Kramer, 2004). Syftet med detta projekt är att stu­de­ra variationen i hälsa och sjukfrånvaro mellan olika arbets­platser i re­la­tion till skill­na­der i arbets­organisation, ledarskap och verk­sam­hetsstyrning för att klarlägga om arbets­givare med ett mer aktivt hälso- och arbets­miljö­arbete har ett bättre hälso­­läge bland personalen. Här ingår t.ex. effek­ter av ett aktivt per­sonalinriktat arbete med hälso­främjande insatser i orga­ni­sa­tion­en. Det be­hövs mer kunskap om hur mycket av hälsan som kan på­verkas genom organisa­to­riska åtgärder och vilka åtgärder som är effektivast.   Metod Ett slumpmässigt urval av 60 av Sveriges 290 kommuner genomfördes. Ett frågeformulär med fokus på ledarskap, organisationskultur och klimat, rollförväntningar, grupparbete, socialt stöd och interaktion, krav och kontroll, distributiv rättvisa, empowerment, hälsofrämjande åtgärder och självskattad hälsa skickades ut till ett representativt urval av 15 000 anställda inom kommunal vård och omsorg om äldre och funktionshindrade i de 60 kommunerna. Svarsandelen var 58,4 procent. En ny data­bas med aggregerade data från frågeformuläret samt registerdata om invånar­antal, inkomstnivå samt sjukfrånvaro hos de anställda i de 60 kommunerna konstruerades. Bivariata korrelationer mellan de oberoende variablerna och de två beroende variablerna hälsa och sjukfrånvaro beräknades. Ett urval av variabler testades sedan som prediktorer av kommunernas hälso- och sjukfrånvaronivå i en strukturell ekvationsmodell (SEM) för att belysa såväl direkta effekter som indirekta effekter via medierande variabler. Valet av oberoende variabler baserades på signifikanta bivariata korrelationer, resultat från tidigare forskning samt egna hypoteser.   Resultat Den slutliga modellen (se nedan) visar att den självskattade hälsan och sjuk­frånvaron i de olika kommunerna påverkas dels direkt av hur mycket man satsat på konkreta hälso­främjande åtgärder som riktar sig till individer och grupper och dels indirekt av ledarskapet och orga­nisa­­tions­­klimatet i kommunen. Om medarbetarna tycker att de har ett uppmuntrande ledarskap så upplever de också att de har ett positivare socialt klimat på arbetsenheten och att de trivs bättre i arbets­gruppen samt att de har bättre hälsa som i sin tur är kopplad till lägre sjukfrånvaro. Om de tycker att de får mer hjälp och stöd av chefen så upplever de mindre rollkonflikter (t.ex. motstridiga krav från patienter, anhöriga, chefer och media) och då också ett bättre socialt klimat osv.     Not: Kommunstorlek (antal invånare) och skattekraft (inkomstnivå i kommunen) är med i modellen för att kontrollera att inte sådana faktorer påverkar resultatet.   Slutsatser Resultaten visar alltså att det finns tydliga samband mellan arbetsgivarfaktorer och med­arbetarnas hälsa och sjukfrånvaro. Både konkreta hälso­främjande åtgärder och ledarskap är faktorer som arbetsgivaren borde kunna påverka genom en medveten och aktiv hälso­främjande strategi. Resultaten är i linje med aktuella teorier om hälsofrämjande arbets­platser, men dessa har tidigare inte har kunnat bekräftas genom studier av skillnader mellan många olika arbets­givare. Resultaten har stor relevans för arbetsgivarens verksamhets­styrning och ledning i kommunal verksamhet.     Referenser Chu C, Breucker G, Harris N et al. (2000). Health promoting workplaces - international settings development. Health Promotion International 15: 155-167. Dellve L, Karlberg C, Allebeck P et al. (2006) Macro-organisational factors, the incidence of work disability and work ability among the total work force of HCWs in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health 34: 17-25. Hemström, Ö. (2001). Långtidssjukskrivna, förtidspensionärer, långtidsarbetslösa och långtidsfriska. Delstudie 1.1 i Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Stockholm: SOU. Källestål C, Bjurvald M, Menckel E et al. (Red.). Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Rapport R 2004:32. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Socialdepartementet. (2002). Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Slutbetänkande av HpH-utredningen. SOU 2002:5. Stockholm: Socialdepartementet. Riksförsäkringsverket. (2003). Regionala skillnader i sjukskrivning - Hur ser de ut och vad beror de på? Stockholm: Riksförsäkringsverket, Enheten för analys. Shain M & Kramer DM. (2004). Health promotion in the workplace: framing the concept; reviewing the evidence. Occupational and Environmental Medicine 61, 643-648. Szücs S, Hemström Ö & Marklund S. (2003). Organisatoriska faktorers betydelse för långa sjukskrivningar i kommuner. Solna: Arbetslivsinstitutet. Åkerlind I, Schunder S, Frick K. (2007) Health and work organization. In U Johanson, G Ahonen, R Roslender (Eds.), Work Health and Management Control. Stockholm: Thomson Fakta. Kontaktperson: professor Ingemar Åkerlind, tfn 021-10 73 47, ingemar.akerlind@mdh.se  

Nyckelord

arbetslivsvetenskap
Work Science

Publikations- och innehållstyp

kon (ämneskategori)
ref (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy