Samverkan kring data om biologisk mångfald

• SYFTESyftet med studien har varit att kartlägga de samordningsmöjligheter som finns mellanåtgärdsprogrammen och miljöövervakningen samt att se över vilka åtgärdsprogram som,utifrån den metodbeskrivning av övervakning som finns i åtgärdsprogrammet, med relativtenkla medel skulle kunna omvandlas till Undersökningstyper.VIKTIGA SLUTSATSERTabellen ovan visar en översikt över de viktigaste resultaten. De ljusgrå fälten visar vilkaprogram som har föreslagna Undersökningstyper. Målet är att alla program på sikt skahamna i dessa kategorier.De mörkgrå fälten däremot indikerar de områden som är viktiga att arbeta vidare med i ettförsta skede. De program som har en välbeskriven metod för inventering eller övervakningskulle med relativt enkla medel kunna omvandlas till Undersökningstyper. För de programsom övervakas inom miljöövervakningen utan att ha en befintlig Undersökningstyp skulleen sådan behöva tas fram.TYDLIGHET OCH KONSEKVENSDet skadar inte att vara övertydlig som författare när man skriver sitt åtgärdsprogram. Jutydligare instruktioner som finns gällande inventeringar, uppföljning och skötsel destolättare är det för alla som ska jobba med programmet och genomföra de föreslagnaåtgärderna. Att se till att inventeringar görs på samma sätt i alla län enligt en standardiseradmetod underlättar för statistiska beräkningar samt även för att få en korrekt uppföljning avvad som händer med arten.METODBESKRIVNING FÖR INVENTERING OCH ÖVERVAKNINGKnappt en fjärdedel av de program som har föreslagit att övervakning ska ske, saknar ellerhar en dålig metodredovisning för inventering och övervakning. Insekter, skalbaggar ochfjärilar är de artgrupper där flest åtgärdsprogram saknar någon form av metodbeskrivning.Mossor och ryggradslösa djur har flest program med en utförlig metodbeskrivning.Generellt sett är metodbeskrivningarna bättre för de åtgärdsprogram som behandlar en artjämfört med flerartsprogram.UNDERSÖKNINGSTYPERUndersökningstyper föreslås relativt ofta i de fastställda åtgärdsprogrammen men missas ide ännu ej fastställda programmen. Åtgärdsprogrammen i artgrupperna lavar ochryggradslösa djur är bäst på att föreslå Undersökningstyper. Sämst ställt är det bland fåglaroch fjärilar där inget program har föreslagit en Undersökningstyp, trots att det skulle kunnafinnas. Åtgärdsprogrammen som rör artgrupperna alger, mossor och svampar har idagsläget ingen befintlig Undersökningstyp som passar.Finns det möjliga Undersökningstyper inom miljöövervakningen skulle det vara önskvärtom författarna generellt hänvisar till dessa. Ju större samordningsvinster som kan görasmellan olika övervakningsformer (miljöövervakning, Natura 2000, åtgärdsprogram medflera) desto bättre. Det är därför viktigt att skrivmallen för åtgärdsprogrammen följs.32 % av åtgärdsprogrammen övervakas idag med Undersökningstyper. Det indikerar enbrist bland antalet Undersökningstyper. Ett problem med både Undersökningstyper ochåtgärdsprogrammen är att de ofta bara täcker ett eller ett fåtal syften, exempelvis för fåglarfinns det Undersökningstyper som enbart fokuserar på antal revir men glömmer borthäckningsframgång.ÖVERVAKNING61 % av programmen har någon form av övervakning. För flera artgrupper (biotoper,däggdjur, grod- och kräldjur, fiskar och alger) övervakas samtliga åtgärdsprogram som harföreslagit att övervakning ska ske. Klart lägst andel program övervakas inom artgruppernainsekter, skalbaggar och lavar. När framtida övervakning planeras kan det därför vara på sinplats att ha Skalbaggar och Insekter i åtanke, så inte den skeva fördelningen befästs.En hel del åtgärdsprogram har ofta rätt väl beskrivna skötselförslag och för flertaletprogram är åtgärderna specificerade för respektive förekomstområde. Uppföljning ochkontroll av själva ARTEN blir i många program styvmoderligt behandlat. Detta berortroligen på kunskapsbrist då majoriteten av arterna som åtgärdsprogrammen behandlar ärsällsynta och där provtagningen kan bli destruktiv. Det är helt enkelt lättare och eventuelltbättre att övervaka de förutsättningar för artens överlevnad som habitatet innebär.SAMORDNING OCH EKONOMIEn bättre samordning mellan åtgärdsprogrammen för hotade arter och miljöövervakningenskulle kunna resultera i en bättre organisation kring den praktiska övervakningen. I ställetför att övervaka samma art inom flera olika områden (ÅGP, MÖV, N2000) skulleövervakningen kunna organiseras bättre och samtliga resurser satsas kring en form avövervakning för att göra den mer effektiv. Ett alternativ skulle kunna vara någon form avkampanjvis övervakning där artens/artgruppens behov sett ur ett nationellt perspektivprioriteras.FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGFöljande prioriteringar är att föredra vid framtagande av kommande Undersökningstyper:• Undersökningstyper för arter som idag övervakas utan UndersökningstyperFörhållandevis många åtgärdsprogram övervakas inom miljöövervakningen och enstor del av denna sker utan befintliga Undersökningstyper. 17 avåtgärdsprogrammen övervakas trots att de saknar eller har en dåligmetodbeskrivning. Den övervakning som sker behöver dock inte varastandardiserad, vilket den borde vara. Det är därför av stort intresse att se överdessa program och försöka skapa vettiga metoder som kan ligga till grund för enmer konsekvent övervakning.Nya Undersökningstyper som borde prioriteras att ta fram är de som gällersvampar, insekter och skalbaggar. Svampar borde därför prioriteras efter som dehelt Undersökningstyper i dag. Både grupperna insekter och skalbaggar har väldigtfå Undersökningstyper i förhållande till vilka artrika grupper de är.• Undersökningstyper baserat på arter med en välbeskriven metodbeskrivningNya Undersökningstyper skulle kunna grunda sig på de befintliga beskrivningarsom finns i åtgärdsprogrammen. Dessa kan dock inte användas rakt av, utanbehöver bland annat kompletteras med statistiska aspekter, stödvariabler ochdatabehandling/datavärd och hur man rapporterar data innan de kan användas somUndersökningstyper. Detta är eventuellt något som skulle kunna göras för fleraåtgärdsprogram samtidigt av en statistiker med grundläggande biologikunskaper.• Undersökningstyper som täcker in viktiga arterVid framtagandet av nya Undersökningstyper är det viktigt att även göra ettkostnadseffektivt övervägande, så att undersökningen blir rimlig att utföra. Går detär det bra att täcka in arter med ett högt indikatorvärde där fler arter indirektkontrolleras.• Undersökningstyper där en U-typ redan finns i dagsläget, men som intetäcker in alla de behov som finns.Exempel på Undersökningstyper skulle kunna vara en för eftersök av ägg ellerlarver för fjärilar, häckningsframgång bland fåglar, en artövergripandeUndersökningstyp för populationsuppskattningar, en modifiering avUndersökningstypen ”Skyddsvärda och rödlistade kärlväxter inom floraväktarverksamheten”till att även innefatta lavar och svampar samt en Faunaväkterikopplad till prioriterade artgrupper.För att göra Undersökningstyper som redan används i det praktiskamiljöövervakningsarbetet mer tillgängliga skulle det eventuellt kunna finnas en sökväg viaNaturvårdsverkets hemsida där de planerade Undersökningstyper som är långt fram i framtagandeprocessen läggs ut. Åtminstone borde det finnas en lista där det tydligt framgårvad som är på gång.Det vore önskvärt att anordna någon form av kalibrering för dem som jobbar med denpraktiska miljöövervakningen. I åtgärdsprogrammens regi anordnas det både kurser ochseminarier. En kalibrering ger dels att undersökningarna görs på samma vis över helalandet, dels att de som arbetar med övervakningen får ett ansikte på alla andra som görsamma sak och tröskeln att utbyta information, tips och idéer blir därmed lägre.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

boundaries

biota

environment

Samordning

Undersökningstyper

Metod

Övervakning

Inventering

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)