Studie av kontrollprogram av buller vid vindkraftverk

• Det nedan redovisade projektet har undersökt kontrollprogram avseende buller för vindkraftsetableringar i Sverige. Krav på kontrollprogram brukar föreskrivas i tillståndsbeslut enligt miljöbalken, för att följa upp villkoren i tillståndsbeslutet. Syftet med projektet har varit att sammanställa information kring kontrollprogram och vindkraftsetableringar samt att diskutera vad som bör ingå i kontrollprogram för ljud från vindkraft. Arbetsmetodiken har bestått av tre delar; Steg 1 var att samla och sammanställa information, huvudsakligen från projektet Kontrollprogram för Vindkraft P40228. I materialet ingår även ett fåtal mindre anläggningar som enbart omfattas av anmälningsplikt. Från denna sammanställning valdes elva parker ut för detaljgranskning i steg 2. I steg 3 har materialet sammanställts och här ges rekommendationer för hur kontrollprogram och uppföljning av buller från enskilda parker bör utformas, för att på ett ändamålsenligt sätt belysa verksamhetens effekter på ljudmiljön. En checklista för vad som bör ingå i kontrollprogram för buller redovisas också.Parkerna i materialet är tillståndsgivna mellan 2005 och 2012. Praxis och villkorsskrivning har förändrats under den perioden och även därefter. Nya regler för prövning av vindkraft trädde i kraft 2009. Miljödomstolarna har ersatts av mark- och miljödomstolar (2011), och länsstyrelsernas prövning sker i 12 miljöprövningsdelegationer (MPD) enligt förordning (2011:1237). På den tekniska sidan har också förändringar skett. Turbinerna i materialet har en totalhöjd på mellan 100 och 180 meter. Teknikutvecklingen har gjort att det numera är vanligt med ansökningar om verk med en totalhöjd på 200 meter eller mer.För att komplettera det skriftliga materialet, har tillsynsmyndigheterna kontaktats för att svara på om det finns, eller har funnits, klagomål på buller från närboende. Av de 32 parkerna i materialet hade det, vid någon tidpunkt, funnits klagomål på buller från närboende vid ungefär hälften av etableringarna. I de fall tidpunkter angavs, var det vanligt med bullerstörning på morgnar och kvällar. I knappt hälften av fallen har klagomålen upphört efter något eller några år. I några fall har bullerproblemen varit av den art att verksamhetsutövaren kunnat åtgärda dem på teknisk väg. I de flesta fall är det dock oklart varför klagomålen har upphört. Det går inte att utläsa några generella mönster när det gäller klagomål, eftersom materialet är litet. Det finns enskilda etableringar, som Karsholm, Björkhöjden och Fredriksdal, vilka har genererat många klagomål från boende i närområdet. Det finns andra etableringar med ett flertal boende i områden som exponeras för bullernivåer på 35–39 dBA, där inga klagomål, eller betydligt färre, har inkommit till tillsynsmyndigheten.I så gott som samtliga fall där mätningar gjorts, har verksamhetsutövaren kunnat visa att ljudvillkoren innehålls. Vid ljudnivån 35–40 dBA från vindkraft, upplever sig 12 % som bullerstörda och ungefär 6 % som mycket störda. Det är därmed uppenbart att en utbyggnad av vindkraft i Sverige kommer att innebära att fler människor störs av vindkraftbuller, även om verksamhetsutövaren klarar villkoret om 40 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder.Ett flertal vindkraftsetableringar har redovisats i texterna ovan och kontrollprogrammen samt dokumentation kring ljud har granskats. Författarna rekommenderar å det starkaste att vid ljudkontroll med ljudeffektbestämning för vindkraftverk kombinerat med ljudutbredningsberäkning ska ljudeffektbestämningen göras enligt IEC 61400-11 och vara rapporterad enligt standard. Vidare rekommenderar vi att vid immissionsmätningar använda metoder beskrivna i Elforsk 98:24. Det anses vidare fördelaktigt att företaget som gör ljudmätningarna bör vara ackrediterat av Swedac eller motsvarande internationella ackrediteringsinstitut.Vid ljudimmissionsmätning vid bostad har det visat sig att bakgrundsljudet ofta dominerar totalljudnivån. Då kan bara en övre gräns för vindkraftljudets bidrag till ljudnivån vid bostaden anges. Om denna övre gräns är högst 40 dBA har man visat att ljudvillkoret 40 dBA innehålls. Osäkerheten i den övre gränsen blir då beroende av bakgrundsljudnivåns spridning, vilken kan vara betydande. Projektgruppens förslag är att spridningen i form av standardavvikelsen bör vara högst 4 dB vid ljudimmissionsmätning för att mätningen ska anses relevant. En ljudemissionsmätning är oftast mindre påverkad av bakgrundsljud och spridning brukar vara mindre än vid en ljudimmissionsmätning. Projektgruppens förslag är att spridningen i form av standardavvikelsen bör vara högst 2 dB vid ljudemissionsmätning för att mätningen ska anses relevant. För beräkning med Nord2000 finns möjlighet att uppskatta noggrannheten eftersom validerande ljudmätningar gjorts i olika typer av terräng. För Naturvårdsverkets beräkningsmodell har Uppsala universitet på senare tid gjort jämförelser mellan beräknad och uppmätt ljudnivå, som skulle kunna utnyttjas för uppskattning av osäkerhet.Projektgruppen rekommenderar att Naturvårdsverkets ljudutbredningsmodeller bör redovisas i kontrollprogram och i de fall, t ex med omringande verk när medvind från alla håll är uppenbart orealistiskt, i komplex terräng och längre utbredningsavstånd, där en minskad tillförlitlighet kan misstänkas förekomma bör Naturvårdsverkets modell kompletteras med mer noggranna modeller av ljudutbredning, t ex Nord2000, och val av resultat motiveras utifrån aktuellt fall.Mätstandarden för immissionsmätning Elforsk 98:24 är daterad från före millennieskiftet och tar inte höjd för att dagens turbiner har sammanlagd höjd ibland upp till ca 200 m vilket innebär att det atmosfäriska ytlagret numera överskrids och luftlager med mer kontinuerliga vindar kan uppnås. Från energisynpunkt är det fördelaktigt eftersom el produceras större delar av tiden men ur ett bullerperspektiv är detta negativt eftersom ljud alstras under tidpunkter som kvällar och nätter när mindre verk oftare står stilla. Författarna anser det därmed befogat att vidare arbeta med att undersöka om kvälls-, natt- och morgonmätningar bör komplettera mätmetodiken i Elforsk 98:24. Detta är även föranlett av besvärsrapporter och klagomål som lästs under detta projekts gång där en tydlig trend (dock ej kvantifierad) av besvär under dessa tidpunkter redovisas från närboende.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Vindval

ljudkontroll

vindriktningsoptimerade parker

reglerinställning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)