Guide för värderingav ekosystemtjänster

• IntroduktionUnder de senaste decennierna har begreppet ekosystemtjänster vunnit mark som ett sätt att synliggöra ekosystemens funktioner och processer och deras koppling till mänskligt välbefinnande. Begreppet är relativt nytt – dock är tankesättet inte nytt. Redan Platon konstaterade för cirka 2 400 år sedan att avskogningen runt Aten ledde till markerosion och uttorkade vattenkällor.1 Kort sagt: vi människor behöver fungerande ekosystem för att samhället ska fungera bra.Värdering av ekosystemtjänster syftar till att belysa och bygga en förståelse för människans beroende av fungerande och friska ekosystem genom att beskriva de värden som är förknippade med ekosystemtjänsterna. Utan värdering riskerar ekosystemtjänsterna att få för liten vikt i beslutsfattandet, vilket äventyrar både dagens och kommande generationers välfärd. En värdering är ett sätt att belysa sambandskedjan från ekosystemets processer och funktioner till vårt välbefinnande. Vi behöver genomföra värderingar av ekosystemtjänster för att styra våra beslut mot hållbar utveckling.Om guiden Hur gör man en värdering? Svaret är ungefär: det beror på. I den internationella litteraturen finns en stor mängd vägledningar för hur värdering kan göras och det kan se olika ut beroende på syfte och sammanhang. Litteraturen är ibland teknisk och ibland inriktad till specifika former av värdering eller till specifika beslutsprocesser. Mycket av litteraturen kring miljövärdering på svenska har hittills saknat en tydlig koppling till ekosystemtjänster och varit inriktad mot att värdera i kronor. Denna guide riktar sig framförallt till kommuner, företag, myndigheter, länsstyrelser och intresseorganisationer i Sverige, och fokuserar på metodmässiga aspekter av värdering.2 Guiden innehåller en steg-för-steg-metod för värdering, som tillåter en variation av syften med, och typer av värderingsstudier. Guiden är kortfattad och genomgående ges förslag på litteratur för fördjupning. Vidare ges i guidens senare del ett antal exempel som visar hur värdering kan göras i praktiken. 1 Daily, G., (ed), 1997.2 Guiden går alltså inte in på t.ex. hur man bäst implementerar resultat från en värdering i organisationen eller förvaltningen, vilka personalresurser som kan krävas för att genomföra analysen, etc. Naturvårdsverket ansvarar för guiden. Text och underlag har tagits fram av Enveco Miljöekonomi AB på uppdrag av Naturvårdsverket. Samrådsmyndigheter och ett nätverk för ekosystemtjänster som startats inom regeringsuppdraget har bidragit med återkoppling på innehåll och upplägg.Guiden har ett huvudbudskap: en värdering behöver göras metodiskt för att inte viktiga värden ska missas och för att analysen ska bli så givande som möjligt i förhållande till syftet med värderingen. Guiden bygger därför på att ge en bredd och täcka in relevanta steg från ett relativt tidigt utredningsskede. Därmed innehåller guiden inte detaljerade beskrivningar av till exempel olika metoder för värdering i kronor, vilket bör göras i ett relativt sent värderingsskede. Istället finns litteraturhänvisningar för fördjupning.Vad är ekonomisk värdering?Det finns många olika sätt att värdera och vad som är ett uttryck för ett värde är en diskussion i sig. Den här guiden handlar om ekonomisk värdering, vilket innebär att ekosystemtjänster värderas utifrån den nytta de genererar till människan. Ekonomisk värdering handlar om hur människors välbefinnande påverkas utifrån deras uppfattningar (preferenser) om vad som spelar roll för deras välbefinnande, givet en värld med begränsade resurser. När vi fortsatt skriver om värdering i guiden avses ekonomisk värdering och alltså ekosystemtjänsternas bidrag till samhällsnytta (välbefinnande) och företagsekonomisk lönsamhet.3 Värden kan uttryckas på olika sättEn avgränsning till ekonomisk värdering innebär inte nödvändigtvis att värden uttrycks i kronor. Vi beskriver senare i guiden ett antal sätt att värdera som alla kan vara relevanta:• Kvalitativ värdering: Värden uttrycks i ord.• Semi-kvantitativ värdering: Värden uttrycks i en poängskala.• Kvantitativ värdering: Värden uttrycks genom någon fysisk enhet, t.ex. mängden råvaror som produceras under en viss period eller antalet besök till ett rekreationsområde.• Monetär värdering: Värden uttrycks i kronor.3 Samhällsnytta utgörs teoretiskt av summan av konsument- och producentöverskott, ungefär välbefinnande och vinster. En företagsekonomisk nytta kan betraktas som bidrag till företagets lönsamhet på kort och lång sikt. Företagsekonomisk analys och samhällsekonomisk analys kan därmed skilja sig åt. Värdering bygger på en kedja av händelser Ekosystemtjänster kan definieras som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande.4 Det innebär att det är viktigt att synliggöra strukturer, funktioner och processer i ekosystemen som i slutänden skapar samhällsnytta. Samspelet mellan ekosystemet och människan kan beskrivas genom en händelsekedja. Den kan se ut och benämnas på olika sätt, men oftast är innebörden likartad. Två exempel:• Havets förmåga att rena vattnet från miljögifter leder tillsammans med andra processer i havet till god vattenkvalitet, vilket skapar förutsättningar för bad, vilket många människor värdesätter.• Vegetation i stadsmiljön bidrar till naturligt bullerskydd, vilket påverkar vår hälsa.Ofta används en indelning av tjänsterna i indirekta och direkta ekosystemtjänster. Vad som är direkt och indirekt kan vara svårt att reda ut, men det är tydligt att ett sådant tankesätt är nödvändigt för att förstå ekosystemet i relation till människan. I havsexemplet ovan kan vattenreningen ses som en indirekt ekosystemtjänst, god vattenkvalitet som en direkt ekosystemtjänst och bad som en aktivitet (nyttighet) som genererar värde.Begreppsapparaten kan variera mellan olika rapporter och sammanhang, men huvudpoängen är densamma – värdering bygger på en kedja av händelser. Slår vi ut ekosystemets förmåga att rena vattnet från farliga ämnen så kommer det att få konsekvenser för oss människor. Om vi inte skapar förutsättningar för vegetation blir stadsmiljön bullrigare och vi mår sämre. Därför behöver vi förstå processerna i ekosystemen, hur mänskliga aktiviteter och beslut påverkar dem och vad vi kan göra för att förbättra eller återställa deras funktion.Varför ska vi värdera ekosystemtjänster?Synliggörandet av ekosystemtjänsters värde innebär att vi kan fatta klokare beslut i förhållande till människans behov av fungerande ekosystem. Beslut som påverkarekosystemen fattas dagligen av politiker, myndigheter, kommuner, företag och andra organisationer, liksom av individer. Genom att värdera de ekosystemtjänster som kan påverkas av olika beslut kan avvägningar göras mellan olika alternativ för att säkerställa samhällets långsiktiga behov av fungerande ekosystemtjänster. Exempel på syften med en värdering kan vara:4 TEEB, 2010.• Att avgöra om ett projekt, en plan eller en policy leder till samhällsekonomisk lönsamhet och att kunna prioritera mellan olika åtgärder eller alternativ. • Att undersöka målkonflikter och att underlätta avvägningar mellan olika mål. • Att ligga till grund för markanvändningsbeslut – var kan vi lägga bebyggelse eller infrastruktur och hur kan den se ut för att bidra till, och inte försämra, ekosystemens förmåga att generera ekosystemtjänster?• Att hjälpa till att kommunicera värdet av en hotad ekosystemtjänst (”kostnaden av att inte göra något”) eller värdet av ett projekt som förbättrar ekosystemens förmåga att generera samhällsnytta genom exempelvis restaurering eller återskapande av naturmiljöer. • Att ligga till grund för beslut om ett företags strategiska inriktning, till exempel för att förbereda verksamheten för framtida risker i leverantörskedjan förknippade med påverkan på miljön eller för att stödja ett företags arbete med att bidra positivt till samhällsnytta.• Att ta fram underlag för miljöräkenskaper, i en kommun eller nationellt.Att läsa och arbeta med guiden Guiden kan läsas antingen från början till slut eller direkt i enskilda avsnitt. Guiden har två delar: den första delen är en steg-för-steg-guide för ekonomisk värdering med litteraturhänvisningar, den andra delen ger praktiska exempel på hur metoderna har tillämpats av olika aktörer. Guiden är avsedd att vara ett metodstöd snarare än en handbok. Den är tänkt att kunna fungera praktiskt som inspiration för hur värdering kan göras. Men olika situationer innebär olika analysbehov och därför är det i vissa fall relevant att göra på något annat sätt eller i någon annan ordning. Till exempel kan ett alternativ vara att stanna efter identifieringen i steg 2 eftersom detta steg ger en relativt god första överblick. Ett annat alternativ är att fokusera på enskilda aspekter och därmed inte göra den breda kartläggning som samtliga steg innebär. Guiden täcker in en flora av olika typer av syften och sammanhang. Av nödvändighet är den därför i viss mån ”utspädd”, och hänvisningar görs istället till mer specialiserad litteratur på olika områden. Guiden kan utgöra ett avstamp för framtagandet av mer specifika vägledningar och handböcker inom olika sammanhang. 

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)