Ordnande principer för innehållets urval och organisering i de gymnasiala yrkesutbildningarna 1971-2011 : en analys av tre strukturreformer

• I föreliggande artikel diskuteras vilka ordnande principer som legat bakom skolinnehållets urval och organisering i de gymnasiala yrkesorienterade utbildningarna 1971-2011 genom en analys av de tre större utbildningsreformer som genomförts under perioden. Utbildningssociologen Basil Bernsteins arbeten tas som utgångspunkt och utformningen av de yrkesorienterade utbildningarna analyseras som olika modaliteter av en pedagogisk kod. Analysen visar på såväl kontinuiteter som förändringar mellan reformerna avseende innehållets urval och organisering samt makten och kontrollen över (och genom) detta. Exempel på slutsatser är att 1970- och 1990-talets reformer styrdes utifrån en sammanförande princip medan Gy11 styrs efter en isärhållande princip. Gy11 representerar också i jämförelse med tidigare reformer en mer entydig modalitet där marknadsstyrning dominerar. En annan slutsats är att kunskapsfrågan varit marginaliserad i samtliga reformer och att man kan se en historisk rörelse från att specifika kunskaper prioriteras (1970) till egenskaper; flexibel (1990) och anställningsbar (2011). Samtliga reformer representerar relativt tydliga kodmodaliteter och på ett övergripande plan förskjuts balansen avseende makten över innehållet från stat (1970) till elev (1990), till arbetsliv och företag (2011). De ordnande principerna för innehållet representerar en historisk rörelse från en konservativ pedagogik med radikala inslag (1970) till en progressiv pedagogik med svaga radikala inslag (1990) till en tydligt konservativ pedagogik (2011).

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Pedagogik

Education

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

ovr (ämneskategori)