På väg mot en sammanhållen nationell stadspolitik- : önskedröm eller möjlighet?

• SAMMANFATTNINGBehöver Sverige en samlad nationell stadspolitik? Det är den övergripande fråga som ärföremål för granskning och reflektion i denna artikel. Bakgrunden är det önskemål om och deargument för en sådan politik som framförts av Arkitekturmuseet, Boverket, Formas ochRiksantikvarieämbetet i en gemensam rapport. I artikeln sätts frågan in i ett bredare stadsochurbanpolitiskt sammanhang med förankring i aktuell samhällsvetenskaplig forskning.Centrala frågeställningar är bland annat: Vilka problem har ansetts påkalla en nationellstadspolitik och varför? Vilka redan etablerade politikområden berörs? Vilka är de politiskaförutsättningarna? Kan en nationell politik för stadsutveckling organiseras som stärker deregionala och lokala nivåerna och i så fall hur?Efter en kort presentation av fenomenet stadspolitik som begrepp och vision riktas blickarnamot tre förhållanden som påverkar förutsättningarna för en samlad nationell stadspolitik:först statens förändrade roll från sammanhållen välfärdsstat till bantad ochsamarbetssökande stat, sedan politikens fragmentering och slutligen den starkasamförståndsanda som präglar det offentliga samtalet om hållbarhet, inte minst om hållbarstadsutveckling. Som empirisk referenspunkt görs därefter korta, analytiskt styrdabeskrivningar av fem potentiella spår för en eventuell samlad nationell stadspolitik:klimatpolitik, områdesorienterad projektpolitik för social inkludering, regional tillväxt- ochutvecklingspolitik, kulturpolitik och arkitekturpolitik.I en avslutande del konstateras att det i svenska kommuner och regioner visserligen bedrivsolika former av stads/regionpolitik, ofta med ekonomisk tillväxt som främsta ambition.Däremot finns ingen samlad eller samordnad nationell stads- eller regionpolitik. I den månman kan tala om en nationell stadspolitik så är den fortsatt partiell, ofta implicit och i storadrag fragmenterad på olika sektorer. En annan slutsats är att stadspolitik måste diskuterasoch skapas i nära samband med de parallella processer som nu pågår i syfte att skapa nyaregionala strukturer för offentlig flernivåpolitik. Utan en av staten orkestrerad, elleråtminstone legitimerad, regionpolitik är det svårt att tänka sig en motsvarande stadspolitikmed beaktande av de delvis olika intressen som följer av orters läge, näringsgeografiskastruktur och storlek.Resan mot en samlad, och hållbar, nationell stadspolitik får inte väja för att konfrontera ochsjälvkritiskt granska det samförståndstänkande som i hög grad präglar synen på hållbarhet.Begreppet är i grunden värdeladdat och därför behöver intressemotsättningar och konflikteridentifieras och konfronteras, vilket i sin tur betyder att fullständigtt samförstånd inte alltidkan nås. Det är ur ett demokratiskt perspektiv angeläget att politiska partier och andraformer av organiserade samhällsintressen förtydligar sina förhållningssätt till såvälregionpolitik som hållbar (stads)utveckling och lyfter fram och driver sina argument,ståndpunkter och slutsatser på ett sätt som gör det möjligt för medborgarna att ta ställningtill olika alternativ.För att ge möjlighet till ett fortsatt och fördjupat lärande av pågående stadsbyggnadsprojektär det angeläget att den forumverksamhet som Delegationen för hållbara städer inledde fåren långsiktig fortsättning. En arena som samlar representanter för offentlig politik ochförvaltning, näringsliv, civilsamhälle och forskning kan, som delegationen själv föreslagit, blien plattform där man byter erfarenheter, diskuterar och föreslår nya stadspolitiska initiativ.Utan att ta ställning till detaljer i förslaget är det lätt att instämma i detta huvudbudskap.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Statsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Political Science (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)