SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:DiVA.org:oru-72547"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:oru-72547" > Nationella reformer...

Nationella reformer och lokala initiativ

Jordahl, Henrik, 1971- (författare)
Research Institute of Industrial Economics (IFN), Stockholm, Sweden,Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Öhrvall, Richard, 1975- (författare)
Linköpings universitet,Centrum för kommunstrategiska studier – CKS,Filosofiska fakulteten,Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
 (creator_code:org_t)
1
Stockholm : SNS förlag, 2013
2013
Svenska.
Ingår i: Välfärdstjänster i privat regi. - Stockholm : SNS förlag. - 9789186949471 ; , s. 33-87
  • Bokkapitel (refereegranskat)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Många svenska välfärdstjänster började privatiseras under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal i kölvattnet av en global privatiseringsvåg. Denna våg inleddes när Margaret Thatcher tillträdde som Storbritanniens premiärminister den 4 maj 1979. Då producerades ungefär 10 procent av örikets BNP i de statligt ägda företagen. Det privatiseringsprogram som Thatcher genomförde reducerade den andelen till 3 procent vid hennes avgång elva år senare. Många andra OECD-länder, bland annat Frankrike, Japan och Spanien, följde Storbritanniens exempel under 1980-talet. När kommunismen sedan föll vid 1980-talets slut inleddes omfattande privatiseringar i Östeuropa. Detta händelseförlopp gav politiskt bränsle till fortsatta privatiseringar i Västeuropa och andra delar av världen. I Sverige börsnoterades och privatiserades flera statliga företag, exempelvis SSAB och Procordia. De statliga monopolföretagen inom tv och telefoni utmanades framgångsrikt av Kinnevik med Jan Stenbeck vid rodret. Även på andra områden skedde förändringar i marknadsliberal riktning, bland annat avreglerades inrikesflyget och taxinäringen och ansvaret för järnvägsnätet flyttades från SJ till det nyinrättade Banverket för att skapa förutsättningar för konkurrens (Bergh 2009). Samtidigt infördes styrningsmodeller inom den offentliga sektorn som var starkt influerade av näringslivet. Att den offentligt finansierade vården, skolan och omsorgen skulle öppnas upp för privata utförare bör alltså ses som en del i en större utveckling.I det här kapitlet beskriver vi hur produktionen av välfärdstjänster har  privatiserats i Sverige sedan 1980-talet. Med detta tidsperspektiv fångar vi en händelserik period under vilken privata utförare har blivit allt vanligare.Kapitlet inleds med några förklaringar till att den offentliga sektorn kom att utsättas för konkurrens från privata utförare. Därefter följer en lägesbeskrivning med tjänsteövergripande statistik följt av redogörelser för den privata produktionens utveckling inom fem viktiga välfärdsområden: förskola, skola, äldreomsorg, insatser till personer med funktionsnedsättning och sjukvård.2 För varje område beskriver vi också vilka aktörer som har drivit på eller bromsat utvecklingen, vilka politiska argument som har använts (främst i propositioner och följdmotioner), hur marknaden har organiserats och hur de regionala skillnaderna ser ut.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Political Science (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv -- Nationalekonomi (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business -- Economics (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv -- Ekonomisk historia (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business -- Economic History (hsv//eng)

Nyckelord

Privatisering
välfärdstjänster
skola
vård
omsorg

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)
kap (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy