Enabling Media : Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education

• This dissertation explores the media environments of visual arts education in Sweden and Estonia and how educators understand, negotiate and enable this infrastructure. Based on the notion that the ongoing digitalization of the educational system in these countries makes established practices appear, it further discusses how visual arts education as a school subject is shaped in relation to different technologies for image making and school administration. The comparative perspective makes visible how these practices have emerged in specific cultural settings, including the historical development of compulsory education and the organization of teacher training in each country. The two-way relation in which media technologies used in education to some extent condition pedagogical practice at the same time as being dependent on the work of educators, is conceptualized in the title as enabling media.Theoretically, the dissertation draws on infrastructuralism, suggested by Peters (2015), as a unifying concept for media studies interested in the logistical qualities of media. By using this perspective to study schools as media environments, the dissertation builds on an established interest within medium theory on the relation between compulsory education and media technologies. This tradition is developed here through theoretical perspectives and concepts from media philosophy, German media theory, infrastructure studies and science and technology studies.Infrastructure studies also informed the methodological approach of this dissertation, a combination of short time ethnographic field work, site visits, interviews, and visual methods.The results of the dissertation indicate that it is not only established media literacy competences such as the ability to interpret and create media content that visual arts education can contribute in our contemporary media society, but also the ability to recognize, visualize and reimagine the infrastructures and technologies involved in the distribution of media. This ability is conceptualized here as infrastructure literacy (Parks, 2010) and concretized in a tentative curriculum, including lesson plans and assignments designed to facilitate historicizing, explorative and material approaches to media in school art education.

• Denna avhandling undersöker relationen mellan medier och skolämnet bild i Sverige och Estland, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer. Med utgångspunkt i att den pågående digitaliseringen av skolan får etablerade praktiker att framträda, diskuterar avhandlingen vidare hur bildämnet som sådant formats i relation till olika tekniker och teknologier för såväl bildframställning som administration. Det komparativa perspektivet synliggör hur dessa praktiker har vuxit fram i särskilda kulturella kontexter, med olika traditioner och historier av skolväsende och lärarutbildning. Den ömsesidiga relation i vilken de medier som används i utbildning villkorar den pedagogiska praktiken, samtidigt som de möjliggörs av det arbete lärare utför i form av anpassningar och tillfälliga lösningar, diskuteras här som ett möjliggörande av möjliggörande medier.Teoretiskt bygger avhandlingen på det perspektiv Peters (2015) benämner infrastrukturalism, nämligen ett intresse för mediers logistiska egenskaper som återfinns i flera medievetenskapliga teoritraditioner. Genom att undersöka skolans mediemiljö ur detta perspektiv bygger studien vidare på ett etablerat intresse för relationen mellan medier och utbildning inom mediumteorin, och utvecklar denna tradition genom teoretiska perspektiv från mediefilosofi, tyskspråkig medieteori, infrastrukturstudier och teknik- och vetenskapsstudier.Infrastrukturstudier har också använts som inspiration i avhandlingens metod, som är en kombination av kortare fältstudier och studiebesök, intervjuer, och visuella metoder.Avhandlingens resultat visar att bildämnet har potential att utveckla en mediepedagogik som, förutom etablerade mediekunnighetskompetenser som att tolka och skapa medieinnehåll, också inkluderar infrastrukturella perspektiv. Ämnet kan på detta sätt kan bidra med förståelse för hur infrastrukturer organiserar andra medier och praktiker, och med kunskaper om hur dessa system kan synliggöras om omförhandlas. Dessa förmågor konceptualiseras här som infrastrukturlitteracitet (Parks, 2010) och konkretiseras i en tentativ läroplan med uppgifter och lektionsupplägg, vars syfte är att inspirera till en mer historiserande, undersökande och materiellt orienterad mediepedagogik inom bildämnet.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications (hsv//eng)

Nyckelord

visual arts education

teacher training

educational technology

Sweden

Estonia

infrastructures

cultural techniques

sociotechnical imaginaries

visual methods

infrastructural imagination

media literacy

infrastructure literacy

bildämnet

lärarutbildning

utbildningsteknologier

Sverige

Estland

infrastrukturer

kulturtekniker

sociotekniska föreställningar

visuella metoder

infrastrukturell föreställningsförmåga

mediekunnighet

infrastrukturlitteracitet

Media and communication studies

Medie- och kommunikationsvetenskap

Kritisk kulturteori

Critical and Cultural Theory

Östersjö- och Östeuropaforskning

Baltic and East European studies

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)