Samledarskap i skola och förskola - en förlorad potential

• Enligt vårt sätt att se tvingar man genom lagstiftning in en komplex verksamhet i artificiella ramar som begränsar möjligheterna till samarbete. Kravet på tydlighet handlade i lagstiftningsprocessen om att staten så att säga ville runda huvudmännen genom att rikta befogenheter direkt till rektorer respektive förskolechefer i stället för till huvudmännen (Örnberg 2016). Tydlighet antogs kunna åstadkommas genom att peka ut en (1) ansvarig. Kunskap om ledarskapsforskning lyser med sin frånvaro i intervjuer med personer som deltagit i lagstiftningsprocessen. Det är snarare oreflekterade ledarideal som lagstiftaren har utgått ifrån. En omprövning behövs enligt vår mening för att synliggöra alternativa vägar och möjligheter som betonar interaktion och samarbete i chefers ledarskap. Möjligheten att organisera själva chefsuppdraget annorlunda bör ges fortsatt uppmärksamhet genom forskning som bygger på erfarenheter bland chefer och medarbetare i dagens organisationer. Vi efterlyser att man, på statens styr- och kontrollnivåer, även reser frågor som har med nytänkande rörande chef- och ledarskap att göra samt frågor om hur förutsättningar kan skapas för organisationsutveckling och ansvarstagande samarbete. Spännande nydaningar bör tas till vara som seriöst utvecklingsarbete, gjort av erfarna och kunniga personer med både ambition och dokumenterad förmåga att leda en verksamhet som gynnar barns och ungas lärande och utveckling. Avslutningsvis reser vi två frågor: dels hur långt det är rimligt att juridiken styr vardagsarbetet i skolor och förskolor, dels vad det ställer för krav på kunskap i lagstiftande arbete.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

pedagogik

Education

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)