Undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk : En rapport från UTL2-projektet

• Forskningsrapporten handlar om undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk med särskilt fokus på utbildningen på kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning på Stockholms universitet. Allt sedan teckenspråksforskningen påbörjades i USA under 1960-talet har fokus företrädesvis legat på tecknade språk som förstaspråk och det finns inte någon omfattande forskning internationellt sett kring tecknade språk som andraspråk, även om den forskningsinriktningen har tagit fart under 2000-talet och ökar stadigt. Fler och fler forskare inom olika discipliner har börjat intressera sig för olika aspekter av andraspråksinlärningen, men när det gäller själva undervisningen råder det stor brist på forskning som fokuserar den. Projektet UTL2 (Undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk) har därför bildats med intentionen att bidra till ökade kunskaper kring undervisningsfältet. Syftet med projektet är på ett övergripande plan att öka kunskaperna kring hur man kan undervisa i teckenspråk som andraspråk på ett sätt som leder till god progression och djup kunskap hos studenterna. Som metodologisk utgångspunkt har aktionsforskning valts, eftersom denna handlar om att studera den egna praktiken och att sammankoppla teori med praktik, i ett nära samarbete mellan lärare och forskare.UTL2-projektet består av flera delstudier och i den här rapporten redogörs främst för delstudie 1, som syftar till att undersöka om undervisning på antingen talad svenska eller på svenskt teckenspråk i början av utbildningen gör att de hörande studenterna lär sig svenskt teckenspråk snabbare och bättre. För att undersöka studenternas färdigheter i svenskt teckenspråk utvecklades två olika tester som genomfördes flera gånger under studenternas första år: a) ett meningsimitationstest, SignRepL2 och b) ett fonologitest. Efter att första testet genomförts på de studenter som inte hade några (eller endast hade mycket grundläggande) färdigheter i svenskt teckenspråk delades informanterna in i två olika grupper och undervisningen påbörjades. Grupp A fick undervisning av döva lärare på svenskt teckenspråk medan grupp B undervisades av hörande lärare på talad svenska. Denna särskilt riktade undervisning pågick under tre veckor och därefter fick grupperna undervisning av båda kategorierna lärare. Resultaten från testerna visar dock inte att någon av grupperna får fördelar avseende färdigheter i svenskt teckenspråk, men en undersökning av studenternas uppnådda delkursbetyg indikerar att studenter som undervisas på ett språk de redan behärskar (talad svenska) och som de därmed erhåller mer förklaringar på inledningsvis uppnår högre betyg i teoretiska kurser. I delstudien undersöks också hur lärarna genomför undervisningen och hur studenterna upplever att det är att undervisas av de olika kategorierna lärare. Bland annat visar dessa data att grupp A i högre grad tränar upp sin förmåga att aktivt delta i teckenspråkig kommunikation, medan grupp B istället får mer metaspråkliga kunskaper genom att i högre grad analysera teckenspråkstexter och prata om språket.I projektets andra delstudie fokuseras det fenomen att studenter som vill utbilda sig till teckenspråkstolkar själva blir tolkanvändare från sin första dag på utbildningen. Delstudien bygger på intervjuer med tre olika grupper informanter: studenter, lärare och tolkar. Resultaten visar att tolkanvändningen är utbredd på kandidatprogrammet, men inte systematiskt planerad och genomtänkt. Det framkommer att studenterna behöver få mer information om hur man använder tolk och om vilken roll tolken har för att undvika missförstånd och förstå att tolkarna inte är del av lärarstaben. Studien indikerar också att lärarna i hög grad är omedvetna om vad som sker i tolksituationen på ett annat plan än endast i själva förmedlandet av ämnesinnehållet. Det finns ett behov av att lärarna ska bli mer medvetna om klassrumsinteraktionen i helhet och vilka svårigheter tolkarna har att hantera.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Languages and Literature -- General Language Studies and Linguistics (hsv//eng)

Nyckelord

Teckenspråk

andraspråk

undervisning

aktionsforskning

teckenspråkstolk

Linguistics

lingvistik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)