Våldsprevention i Sverige : En forskningsöversikt

• Denna rapport granskar utvärderingsforskning kring metoder med genusperspektiv som förebygger mäns våld mot kvinnor på universell och selektiv nivå i Sverige. Den diskuterar även ett mindre urval internationella våldspreventiva metoder som bedöms relevanta i en svensk kontext. Metoderna som bedöms närmare i rapporten är dokumenterade och utvärderade av forskare eller annan oberoende part, i vissa fall endast av metodens ägare.Metoderna har identifierats genom sonderingar i relevant litteratur och intervjuer med 24 centrala aktörer och forskare i preventionsfältet. Detta har resulterat i 93 initiativ, men efter vidare granskning har endast 16 insatser och metoder identifierats möta rapportens syfte och analyserats närmare. Metoderna delas in i fyra arenor, mot vilka de primärt riktar sig: skola, fritid och kommun, hemmet och institutionsvård. Det stora flertalet identifierade insatser är inte strukturerade metoder, vilket gör det omöjligt att utvärdera dess effekt. Många saknar genusperspektiv. Trots en stor mängd initiativ saknas strukturerade preventionsprogram inom en rad olika områden. De flesta program riktar sig till skolungdomar på högstadium eller gymnasium, medan inga riktar sig mot unga på högskolenivå. Endast ett preventionsprogram riktar sig mot arbetsplatsen, men är inte utvärderat. Detta är anmärkningsvärt givet att arbetsplatsrelaterat våld och våld mot unga kvinnor är så vanligt. Inom institutionsvård återfinns få preventionsprogram med genusperspektiv, endast ett har identifierats men är inte en strukturerad metod. Det finns få föräldrastödsprogram med genusperspektiv, eller som har utvärderats specifikt för mäns våld mot kvinnor. Inget strukturerat program som riktar sig mot pornografikonsumtion har identifierats.Det stora flertalet av de universella våldspreventiva insatserna har antingen inte utvärderats överhuvudtaget, eller så har utvärderingarna varit av mindre god kvalitet, vilket omöjliggör bedömning av programmets effekt. Ett mycket lite antal universella våldspreventiva metoder har identifierats med effektutvärderingar av god kvalitet. Få utvärderingar kombinerar experimentella eller kvasiexperimentella studier av effekt med kvalitativa metoder som möjliggör förståelse av manualtrogenhet. Endast ett program som används i Sverige har identifierats som strukturerat, våldspreventivt på universell eller selektiv nivå, genusförändrande och effektutvärderat med robusta metoder. Det finns med andra ord behov av våldspreventiva och strukturerade metoder i en rad områ2 den, men inte minst är behovet stort att utveckla och effektutvärdera existerande program och insatser. Översikten har identifierat ett antal internationella metoder som visat på god effekt på olika områden av mäns våld mot kvinnor och som bedöms vara implementeringsbara i Sverige. Även en rad lovande svenska initiativ skulle kunna utvecklas och effektutvärderas. För att göra detta krävs dock systematik och långsiktighet vad gäller programutveckling och forskning. Dessvärre finns idag ytterst få möjligheter för detta, utan de flesta initiativ finansieras av tillfälliga projektmedel och inkluderar inte robust forskning av programmen.En utmaning kring bedömning av effekt rör manualtrogenhet. De flesta av utvärderingarna mäter oftast före och efter en insats och kan visa på mer eller mindre positiv förändring genom att även studera jämförelsegrupper. Men få utvärderingar genomförs på sätt som gör det möjligt att bedöma verkningsfulla komponenter eftersom de ofta inte kan säga något om hur implementeringen av metoden går till. Etnografisk forskning tyder på att många program har utmaningar vad gäller manualtrogenhet, särskilt de inom skolan.De flesta utvärderade våldspreventiva program studerar inte våld direkt, utan mäter andra faktorer relaterade till våldsanvändning, som exempelvis attityder till våld. En utmaning när attityder kring våld mäts, i en svensk kontext är att utgångsvärdena kan vara relativt höga eftersom mäns våld mot kvinnor på ett generellt plan ofta fördöms. En initialt hög nivå visar sällan på lika stor effekt av ett program jämfört med initialt låg nivå. Det är med andra ord avgörande att inte enbart studera på attitydförändring, utan också förändring av beteende och särskilt våldsanvändning. Ett alltför stort fokus på attityder riskerar att osynliggöra komplexa processer kring ojämlikhet och ojämställdhet. Mäns våld mot kvinnor är ett samhälleligt problem som inte enbart är relaterat till normer utan också materiella villkor och mäns handlingar i organisationer. Om preventiva insatser ska ha långsikt och djupgående effekt mot våld – och inte skapa nya problem – kan de inte ensidigt fokusera på genusnormer utan även andra sociala kategorier och inte minst andra strukturella utmaningar som ökar risken för mäns våld mot kvinnor.Rapporten har producerats på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Social Sciences Interdisciplinary (hsv//eng)

Nyckelord

barn- och ungdomsvetenskap

Child and Youth Studies

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)