Mobilitet för karriär och konkurrens? : Kunskap, kön och forskningsinternationalisering

• Syftet med detta paper är att problematisera en allt mer ökad företeelse inom svensk forskning; akademisk mobilitet och forskningsinternationalisering. Mitt paper fokuserar på hur kön som kategori påverkar forskares navigering i ett karriärsystem som i allt större utsträckning kräver internationella forskningserfarenhet. Kräver forskarnas specifika inomvetenskapliga tillhörighet erfarenhet av utländska forskningsmiljöer? Hur föreställer sig forskarna att internationaliseringskrav påverkar deras karriärutveckling och framtid inom akademien? Vilken roll spelar den enskilde forskarens privata situation för möjligheten att faktiskt kunna göra själva flytten görlig? En sådan flytt ställer nya krav på den enskilde forskarens forskningspraktiker men också vardagspraktiker och påverkar den enskilde forskarens val av forsknings- och livsmiljö. Likaså kan man anta att det finns grupper med forskare som enbart betonar forskarmiljön enbartför forskningens skull. Här blir det intressant att se om dessa forskare är ensamstående och beroende av enbart sina egna beslut eller om de lever i par- och/eller familjerelationer. Materialet består av djupintervjuer med forskare inom naturvetenskap och medicin som har samlats in mellan 2009-2014. Analytiska verktyg är Pierre Bourdieus kapitalbegrepp, samt begreppet forskningspersona (Pettersson 2011). Mobilitet blir en viktig praktik, då kunskap överförs mellan forskare och miljöer i migrationsflödet. Forskare som deltar blir bärare av ny kunskap, nya teorier och metoder. I den övergripande diskursen figurerar sällan den enskilde forskaren, personerna som faktiskt praktiserar forskningsinternationalisering och som väljer att vara mobila. Hur problematiserar strukturerna och praktikerna i en allt med globaliserad forskningspraktik?

Nyckelord

Ethnology

etnologi

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)