Attityder till naturvetenskap : Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 2007

• I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap.Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi.Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena?Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt?Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre.Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen.

Nyckelord

attityder

genus

TIMSS

förändring över tid

SOCIAL SCIENCES Social sciences Education Subject didactics

SAMHÄLLSVETENSKAP Socialvetenskap Pedagogik Ämnesdidaktik

didactics of natural science

naturvetenskapens didaktik

Publikations- och innehållstyp

lic (ämneskategori)

vet (ämneskategori)