Stress och påverkan på de nationella provresultaten för åk 3

• Hur upplever 9-10 åringar de nationella proven i åk 3? Påverkar upplevelsen prestationen? Påverkas något matematikdelområde mer eller mindre av upplevelsen? Skiljer sig olika uppgifter åt beroende på om de har mer eller mindre text respektive bilder? Vad kan man som lärare tänka på och göra i allmänhet och i synnerhet vid prov/förhörssituationer?Läsåret 2012/13 genomfördes en studie med 624 st elever i åk 3 för att bringa klarhet i ovan frågor. Eleverna fick göra olika arbetsminnesövningar och svara på frågor om stress, motivation och attityder, etc. Teoretiskt tror man nämligen att allt för hög nivå av t ex stress (prestationsångest) sänker ens prestation på ett prov/förhör. Resultaten på de olika nationella delproven i matematik kördes därför statistiskt mot nivå av självrapporterad stress/ångest och uppskattad eller egentlig prestationsförmåga hos eleverna.Uppskattad eller egentlig förmåga att prestera i matematik för elever kan mätas genom t ex deras arbetsminneskapacitet. Arbetsminne är en kognitiv förmåga som är väl klarlagd för att väsentligen påverka prestation och utveckling inom t ex matematik- och läsförståelse hos både vuxna och barn (Menon, 2010). Det finns dessutom starka kopplingar mellan arbetsminneskapacitet och skolprestation i teoretiska ämnen. Majoriteten av de elever som har inlärningssvårigheter i skolan verkar även ha svag arbetsminnesförmåga (Gathercole et al., 2006).Arbetsminnet kan förenklat beskrivas som bestå av tre olika specialiserade komponenter. En huvudcentral som t ex kontrollerar, fördelar, uppmärksammar och processerar information, och hämtar/lagrar information från/i långtidsminnet. Till sin hjälp har denna huvudcentral en visuell-spatial del för hantering av bilder, former och dimension, samt en auditiv del för behandling av lingvistik (Baddeley, 1986). Matematik innefattar olika områden som beror av olika kognitiva förmågor (t ex huvudräkning, problemlösning), vilka i sin tur är relaterade till visuell-spatial och/eller auditiv fakta (Rasmussen & Bisanz, 2005).”Provstress” eller ”provängslan” är en etablerad term för att beskriva elevers påverkan och upplevelse av prov. Termen innefattar ofta för barn observerbara beteenden (t ex gå på toan, vicka på stolen, titta sig omkring), tankar/oro (t ex jag kommer aldrig att klara det här, mina föräldrar kommer att bli arga om jag misslyckas), autonoma/somatiska reaktioner (t ex svettas, ont i magen, varm om kinderna) (Zeidner, 2007). Man tror att provängslan är ett inlärt beteende som väcks tidigt i skolåren (Pekrun, 2000). Det är ett väldigt inskränkande tillstånd (Rothman, 2004) som starkt kan begränsa elevers prestation i alla åldrar (Birenbaum & Gutvirtz, 1993). Även om ett visst mått av provängslan är nödvändigt för att öka fokus, motivation och förberedelse (Gregor, 2005), kan det i allt för höga nivåer negativt påverka en elevs prestation och resultat på ett prov (Zeidner, 2007), särskilt i matematik (e.g. Putwain, 2008). Om och hur stark den kognitiva störningen är av provängslan används alltså i vår studie som ett mått eller symptom på elevers ev. underprestation. Vi undersöker också om eleverna uppvisar mer eller mindre av beteenden, autonoma reaktioner eller tankar relaterat till provängslan. Slutligen summerar vi våra resultat mot undervisning och prov/förhörssituationer. En jämförelse kommer även att göras med Finländska och Kinesiska åk-3 elever.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Psykologi -- Tillämpad psykologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Psychology -- Applied Psychology (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Matematik (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Mathematics (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)