Culpabegreppet – evigt samma ytuttryck, evigt nya konkretiserande avvägningar

• Finns det något mer välkänt och evigt inom juridiken än det ända sedan romartiden ständigt och oföränderligt vidareförda culpauttrycket? Alla känner ju till det och kan använda begreppets ordvändning för att rättsligt förstå och förmedla att någon handlat fel, varit vårdslös, oaktsam, slarvig eller … ja, culpös, helt enkelt. Men finns det verkligen ett entydigt innehåll i alla dessa utsagor som nyttjar de just nämnda glosorna – eller ligger homogeniteten blott i det språkliga uttrycket för de alltefterhand varierande värderingarna och avvägningarna kring ansvarsproblemet? Givetvis det senare – och det vet egentligen också alla jurister (men ibland kan det vara behagligt att gömma sig bakom det försåtligt otvetydiga ordet). Istället för att vara en allmän handlingsregel eller en moraliserande benämning på avvikelsen från det redan fastlagda rätta handlingssättet, handlar culparegeln om en metod för att på ett specialiserat sätt avväga de komponenter som talar för och emot ansvar i en konkret situation. En ny exemplarisk dom från Högsta domstolen demonstrerar detta, och får därför i denna artikel tjäna som utgångspunkt för en analys av komponenterna i detta så kända, men ändå märkligt undflyende, rättsliga begrepp.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Juridik -- Juridik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Law -- Law (hsv//eng)

Nyckelord

skadestånd

culpa

ansvar

Tort law

Skadeståndsrätt

Private law

Civilrätt

Civil Law

Civilrätt

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

art (ämneskategori)