Sverige : Mångkultur, religion och det nya folkhemmet

• Sverige är ett land som sticker ut på flera sätt! Det är ett av de minst traditions- och auktoritetsbundna land i världen. Och det minst religiösa: svenskar tror sällan på metafysiska värden, saknar kunskap om religiösa dogmer och trossystem och tycks ha ytterst svårt att förstå en religiös världsbild, ja, till och med deras egen religiositet. Trots att åttio procent av svenskarna betalar avgift till olika religiösa samfund, och majoriteteten firar kristna högtider som Jul och påsk och deltar i bröllop och begravningar i kyrkan, väljer de inte att kalla sig kristna.[1] Allt detta gör svenskarna dåligt rustade för att bemöta de religiösas krav och förväntningar på särbehandling och speciella förmåner. På World Value Surveys kulturella karta placeras Sverige bland de länder där förnuft och självförverkligande dominerar oerhört i samhället. I rakt spegelvänt hörn figurerar länder som har en befolkning som är mycket religiös och måttligt fäst vid de rationella värdena. Där många asylsökande i Sverige kommer från sträcker sig religionens inflytande långt bortom statens institutioner och genomtränger det dagliga livet för medborgarna[2]. Migranternas möte med Sverige innebär föga förvånande en hel del spänningar och kommunikationssvårigheter. Det sekulära, förnuftsorienterade och individualistiska samhälle står för en verklig utmaning till invandrare som nog ofta har en tydlig religiös tillhörighet och kan lägga stor vikt vid traditionella hederskoder och familj- eller klananknytning.Hur ska svenskar förstå de religiösas bevekelsegrunder och argument i ljuset av en utbredd religiös analfabetism? Vilken är politikens hållning till mångkultur och den nationella kulturen (eller svenskheten)? Är mångkultur ytterst en resurs eller ett hot? Följande essän avrundas med att konstatera att det nya folkhemmet kräver en balansgång mellan värden som går att förhandla om, och värden som är nödvändiga att hålla fast vid. Någonstans finns det dock en gräns för kompromisser. Sverige har som alla nationer sin värdehierarki. På så sätt behålls över tiden en viss logik i de etiska normerna. Ett kompromisslöst värde i en modern demokrati måste förbli respekt för individen, oberoende av etniska särdrag, kön eller ursprung.[1] Thurfjell, David, Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen, [Ny utg.], Molin & Sorgenfrei, Stockholm, 2016[2]http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Religionsvetenskap (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- Religious Studies (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

Folkhemmet

religion

identitet

mångkultur

svenskhet

traditioner

migration

majoritetssamhälle

Sociologi

Sociology

Sociology of Religion

Religionssociologi

Kulturantropologi

Cultural Anthropology

Publikations- och innehållstyp

pop (ämneskategori)

ovr (ämneskategori)