Naturvetenskapen och skolans dubbla uppdrag.

• Naturvetenskapen och skolans dubbla uppdrag Barbro Gustafsson (universitetsadjunkt och forskarstuderande), Institutionen för teknik och design, Växjö universitet, S-351 95 Växjö. Skolans övergripande målsättning kan kondenseras till två huvuduppgifter; att förmedla ämneskunskaper samt att fostra självständiga och demokratiska samhällsmedborgare. Lärare har att hantera dessa båda uppgifter, som ibland, åtminstone i Sverige, brukar benämnas ”det dubbla uppdraget” - kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget. Att i ämnesundervisningen tillgodose båda delarna i det dubbla uppdraget är inte helt enkelt. Motsättningar uppstår lätt mellan dem, exempelvis genom att demokratiuppdraget upplevs konkurrera utrymmesmässigt med kunskapsuppdraget. Ett uttryck för en sådan dualism är uppdelningen av didaktiken i allmändidaktik och ämnesdidaktik, där demokratiuppdraget kan sägas tillhöra allmändidaktikens fält medan kunskapsuppdraget behandlas inom det ämnesdidaktiska området. Utgångspunkten i föreliggande bidrag är att en sådan uppdelning är olycklig, och att ambitionen istället bör vara att integrera kunskap, lärande och demokrati i den pedagogiska praktiken. De meta-teoretiska grunderna för resonemanget utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande i kombination med en deliberativ demokratiuppfattning. Här resoneras teoretiskt kring samtalet som en överbryggande möjlighet för läraren att hantera det dubbla uppdraget (att sörja för såväl naturvetenskaplig ämneskompetens som demokratisk samhällsfostran). Resonemanget handlar om att samtalet dels kan ses som ett demokratiskt mål i sig, dels som en metod för att nå kunskapsmässiga mål inom givet ämnesområde. Exempel från två empiriska undersökningar- en med lärarstudenter, en annan med gymnasielever - presenteras i kortfattad form. Den första undersökningen är en analys av texter som behandlar studenternas ofta negativa erfarenhet av naturvetenskaplig utbildning. I den andra studien utvärderas en samtalsinriktad undervisningssituation med deliberativ och participatorisk ansats. Här används kvalitatativ metod, främst semi-strukturerad intervjuteknik. Slutligen diskuteras, med utgångspunkt i de empiriska och teoretiska grunderna, tänkbara implikationer för lärarutbildningen. Förhoppningen är att i någon mån bidra till den nödvändiga och ständigt pågående förnyelsen av densamma.

Nyckelord

General Didactics

Allmän didaktik

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)