SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/100981"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/100981" > Den konjunkturberoe...

Den konjunkturberoende journalistiken. Svenska ekonomiredaktioners organisation och policy 2005

Hedman, Ulrika, 1966 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Department of Journalism, Media and Communication (JMG)
 (creator_code:org_t)
Stockholm : SNS Förlag, 2006
Svenska.
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Den svenska ekonomijournalistiken expanderade kraftigt under 2005. Etablerade redaktioner nysatsade och utökade, nya redaktioner etablerades. Men att tala om de svenska ekonomiredaktionerna som en homogen grupp går inte. Ekonomiredaktionerna kan delas in i två skilda typer: Dels specialredaktionerna som är en del av större nyhetsredaktioner, med en allmän publik och en bredare bevakning. Dels redaktionerna på affärsmedierna, som vänder sig till en nischad och ofta professionellt intresserad publik med framför allt börs och företagsnyheter. Dessa två typer av ekonomiredaktioner har också skilda förutsättningar i det att specialredaktionerna har längre avstånd till redaktionsledningen och svårare att få direkta ekonomiska fördelar av en gynnsam annonskonjunktur, i de fall redaktionens ekonomi är annonsberoende. Redaktionerna på affärsmedierna har kortare avstånd till redaktionsledningen, och större möjligheter att snabbt anpassa verksamheten efter konjunkturen eller göra satsningar för att möta ökad konkurrens. Det finns ändå en rad likheter mellan landets ekonomiredaktioner: Redaktionerna ställer höga krav på reportrarna att självständigt följa sina bevakningsområden och kunna presentera material med en hög detaljnivå. På redaktionerna finns en hög kompetensnivå, i form av reportrar med både ekonomisk och journalistisk utbildning. Och på de flesta redaktionerna är andelen kvinnor mycket låg. Det finns dessutom tre faktorer som främjar en likriktning av innehållet i verksamheten: För det första att personal byter arbetsplats mellan de olika redaktionerna och att nya medarbetare i första hand värvas från konkurrenterna. För det andra de redaktionella samarbeten som sker, antingen i gemensamma satsningar på exempelvis webbsajter eller tv-sändningar eller genom att medarbetare medverkar som experter hos andra redaktioner. För det tredje ekonomiredaktionernas beroende av nyhetsbyråernas material, som inte bara publiceras som det är utan också utgör underlag för egna artiklar eller inslag, samtidigt som nyhetsbyråernas material talar om »vad som är viktigt just nu« och därigenom likriktar ekonomijournalistikens innehåll. Ekonomiredaktionerna har två typer av redaktionell policy. Den övergripande policyn innehåller bland annat publicistiska mål och riktlinjer för verksamheten. Få av ekonomiredaktionerna vill öppet redovisa innehållet i dessa. När det gäller den etiska policyn, där en speciell värdepapperspolicy ofta utgör en egen del, är öppenheten betydligt större; samtliga ekonomiredaktioner har, eller var hösten 2005 på väg att utforma, en värdepapperspolicy och är också noga med att öppet redovisa dess innehåll. Generellt innebär värdepapperspolicyn att reportrar inte får skriva artiklar eller göra inslag om de företag där de själva äger aktier, inte göra affärer i de företag de arbetar med artiklar eller inslag om, samt undvika så kallade korta affärer. För ekonomiredaktionerna är värdepapperspolicyn en fråga om extern trovärdighet, att kunna visa utåt att det finns klara och precisa regler i en potentiellt känslig fråga. Få redaktioner har redovisat regler för uppföljning och kontroll av värdepapperspolicyn. Detta visar en studie av svenska ekonomiredaktioners organisation och policy hösten 2005. Studien bygger på intervjuer med redaktionsledare vid 20 svenska ekonomiredaktioner, och en analys av dessa redaktioners policydokument. I studien ingår specialredaktionerna vid Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan, Sveriges Radios Ekonomiekot, SVT:s A-Ekonomi, TV4:s Ekonominyheterna och Ekonominyheterna XL samt TT Ekonomi, samt redaktionerna vid affärsmedierna Dagens Industri, Di tv, TV8:s Finansnytt, Affärsvärlden, Privata Affärer, Veckans Affärer,di.se, ekonominyheterna.se, Näringsliv24, Direkt, Reuters Ekonominytt och Ticker. Studien är en av tre som genomförts i ett projekt om ekonomijournalistik vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, JMG, vid Göteborgs universitet.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications (hsv//eng)

Nyckelord

ekonomijournalistik
redaktionell organisering
redaktionell policy

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
bok (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Hedman, Ulrika, ...
Om ämnet
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Medie och kommun ...
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy