Medborgarnas misstro mot rättsväsendet kan bli en vitaliserande kraft

• Med reservation för att förtroende kan mätas på olika sätt finns det alltid en anledning att vara försiktig i tolkningarna av resultaten. Det finns som jag ser det två möjliga tolkningar. Den ena är att 40 procent av allmänhetens förtroende för rättsväsendets försämrats. Den andra att de svarande i ett försök att bevara en positiv självbild sett det som önskvärt att ha påverkats av diskussionerna kring Quick-fallen. Konsekvenserna av ett försvagat förtroende kan variera. Forskningen har visat att förtroendet för domstolarna och rättsväsendets procedurer är avgörande för att förstå det politiska förtroendet som olika medborgare har. Om vi utgår från att ett högt förtroende är ett normalläge, kan sådant som avviker från denna bild betraktas som ett problem i form av ett hot mot demokratin. Men ett minskat förtroende kan också vara ett uttryck för att medborgarna anser att samhällets institutioner inte fungerar som de ska, och där misstron kan användas som en opinionsdrivande kraft. Ett klassiskt exempel är New York-bornas misstro mot polisen under 1970- och 1980-talet som ledde till en upprensning och vitalisering av poliskåren under 1990-talet. I analyser av vad som påverkar institutionsförtroende har forskningen pekat på att det är viktigt att skilja på opinion och trend. Opinioner formas i större utsträckning till följd av enstaka händelser medan trender formas till följd av mer komplexa samhällsmönster som samhällsförändringar och värdeförskjutningar. Störst blir effekten om det finns ett samspel mellan de förändrade värderingarna och händelserna. Det som talar för att en enskild händelse också kan påverka en trend är sambandet mellan det rekordlåga förtroendet för säkerhetspolisen 2003 (SOM) som sammanföll med mordet på dåvarande utrikesminister Anna Lindh när det blev uppenbart att Säpo brustit i sitt uppdrag. Det som talar emot är att är att en ökad uppmärksamhet, även om den för myndigheten är negativ, inte nödvändigtvis leder till ett minskat förtroende. Flodvågskatastrofen 2004, Göteborgskravallerna 2001 och Hisingsbranden 2000 har inte haft någon negativ inverkan på förtroendet för polisen, snarast positiv. Det som framförts som en del av förklaringen till att polisen föll väl ut i opinionen i samband med Göteborgskravallerna var deras höga förtroendekapital. Av vikt för att bevara eller reparera ett skadat förtroende är hur den berörda myndigheten agerar och hur detta kommuniceras. Om något är fel, förväntas att myndigheten vidtar åtgärder och rättar till det som är fel. Ett sådant tilltag var uppe på tapeten i medierna 2006 där ironiskt nog Göran Lambertz som dåvarande justitiekansler uttryckte en vilja att rensa upp i leden. Om vi antar att de senaste dagarnas diskussioner kring Quick-fallen avser de diskussioner som förts i medierna kan tolkningen av resultaten också vara en annan. I vilken utsträckning människor själv skattar att de påverkats av en händelse som förmedlats via medierna är en vanlig fråga inom den i huvudsak amerikanska forskningen kring hur vi till följd av att vi vill bevara en positiv självbild tillskriver oss själv och andra olika grader av påverkan. När vi bedömer det som moraliskt riktigt eller önskvärt att inte påverkas av medierna, exempelvis av reklam, har vi en tendens att tillskriva andra större påverkan än oss själv. När det som i Quick-fallen kan anses önskvärt att ha påverkats, i detta fall av mediernas rapportering av rättsväsendets brister, gäller motsatt tendens att vi tillskriver oss själva en större påverkan av medierna än andra. Det finns inga entydiga belägg för att demografiska faktorer som ålder eller kön skulle spela någon roll för detta fenomens uppkomst. Däremot har styrkan i människors engagemang i det aktuella ämnet visat sig vara betydelsefull. Ett starkt personligt engagemang där personen i fråga identifierar sig med en social grupp och innehar starka åsikter i ämnen som gruppen berörs av kan medföra starkare så kallade tredjepersonseffekter. Också människor som har eller upplever sig ha mer kunskap inom ett område uppvisar starka tredjepersonseffekter och det finns studier där socioekonomisk status kan antas spela en roll för fenomenets uppkomst. Vi vet inte om de personer som har svarat har ett starkt engagemang i frågan eller inte, men om vi ser till mönstret där högutbildade och höginkomsttagare snarare än lågutbildade och låginkomsttagare uppskattar att deras förtroende påverkats i riktning mot ett minskat förtroende är en annan möjlig tolkning att dessa individers svar är ett uttryck för ett försök att bevara en positiv självbild snarare än en spegling av ett minskat förtroende.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Förtroende rättsväsende Lambertz Quick

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

art (ämneskategori)