Vägar till jämställdhet inom kommuners transportplanering - från forskningsresultat till praktiska verktyg

• I Sverige finns sedan 2001 ett transportpolitiskt mål om jämställdhet som bl.a. säger att transportsystemet ska vara utformat efter både kvinnors och mäns transportbehov, liksom att deras värderingar ska tillmätas samma vikt i systemets utformning. Tidigare forskning visar dock på många svårigheter för planerare att implementera målet. Denna rapport belyser hur man kan förstå jämställdhet inom transportområdet. Inledningsvis beskrivs dels steg i (generell) jämställdhetsintegrering, dels vad genusanpassad samhällsplanering kan innebära, och dels olika processer som leder till att redan utsatta grupper, såsom kvinnor, ytterligare exkluderas genom transportsystemet. I en kunskapsöversikt sammanfattas forskning om kvinnors och mäns vardagliga resande. Denna lyfter fram hur grupperna reser idag, vilka förändringar som har skett över tid, liksom varför gruppernas rörlighet skiljer sig åt. Dessa inledande kapitel skapar underlag för en förståelse av skillnader i kvinnors och mäns rörlighet i ett planeringssammanhang. En grundläggande aspekt i tolkningen av resvanestatistik är att den kräver kunskap om sammanhanget för resan, t.ex. hur infrastrukturen är utformad. Rapporten visar ett flertal exempel på initiativ som olika svenska kommuner har tagit i syfte att öka jämställdheten inom transportområdet. Bland dessa ingår både arbetsmoment i processen att jämställdhetsintegrera berörd organisation, liksom konkreta åtgärder för att öka jämställdheten i verksamheten (dvs. åtgärder riktade mot invånarnas resande). Mängden påträffade exempel visar på en bredd av arbetssätt och på att det finns ett intresse för att arbeta med jämställdhetsfrågor inom området. Innehållet i arbetet tyder dock på att det ofta förs på en grundläggande nivå och på att kunskapen ur jämställdhetssynpunkt många gånger är låg, alternativt att man inte har kunnat driva de projekt som man har velat. En stor del av de påträffade initiativen avser att öka kunskapen inom organisationen, liksom att förändra organisationens arbetssätt. Påträffade (ofta fysiska) åtgärder med fokus på verksamheten riktar sig i hög omfattning på att öka tryggheten i transportrummet och på att i begränsad form förbättra förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik. Att kvinnor generellt gör kortare, långsammare och mer komplexa resor, liksom oftare gör resor som relateras till hushållsansvar, är något som sällan hanteras i åtgärderna. I en analys av hur initiativen förhåller sig till föreslagna steg för jämställdhetsintegrering syns att moment som kräver en bred och djup förståelse för vad jämställdhet innebär för organisationens verksamhet, sällan tas tag i. Dessa analyser understryker sammantaget vikten av att i större omfattning diskutera vad jämställdhet inom transportområdet innebär, liksom av att sprida kunskap om olika sätt att ta sig an frågan. Utifrån intervjuer med tjänstemän från tre kommuner som på ett mer genomgripande sätt har försökt öka jämställdheten inom transportområdet beskrivs vidare vilka möjligheter och hinder som dessa har upplevt, liksom hur arbetsprocessen kan se ut. Några aspekter framgår som särskilt viktiga för att lyckas i arbetet: den politiska ledningens stöd, liksom att mål formuleras av ledningen och att medel tilldelas arbetet. Andra viktiga erfarenheter är att det finns stöd att få från många olika håll för den som ska påbörja arbetet med jämställdhetsintegrering, att man i hög omfattning lär sig hur man ska gå tillväga under arbetets gång, och att man kan fokusera på olika typer av åtgärder när man ska öka jämställdheten i verksamheten. Utifrån dessa erfarenheter kan fyra råd ges till kommuner som vill påbörja jämställdhetsintegrering i transportområdet: 1) att föreslå för politiker att avsätta pengar och formulera mål för arbetet, 2) att samla en mindre grupp medarbetare för att starta arbetet, 3) att börja med att skapa sig en förståelse för vad problemet är, och 4) att gärna inspireras av hur andra har gjort och ta tag i åtgärder som ligger nära tillhands, men framför allt att fundera över vilka åtgärder som gör skillnad när det gäller den egna organisationen och verksamheten.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Social och ekonomisk geografi -- Kulturgeografi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Social and Economic Geography -- Human Geography (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)