SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/204853"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/204853" > Ljudsymbolism i var...

Ljudsymbolism i varumärkesnamn

Abelin, Åsa, 1953- (författare)
Göteborgs universitet, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Gothenburg University, Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science
Göteborgs universitet Humanistiska fakulteten. Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. 
2014
Svenska.
Ingår i: Svenskans beskrivning 34, 22-24 oktober, Lund.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Studien undersöker förekomsten av ljudsymbolism i varumärkesnamn i Sverige. Vid skapandet av varumärken är en allmän princip att effektiva namn ska vara distinktiva, lätta att uttala och meningsfulla. Namnens känslomässiga inverkan på konsumenterna är också relevant. Redan Sigurd (1993) kommenterade att det läggs ner miljonbelopp på att hitta bra varumärkesnamn, och att negativa associationer bör undvikas. Om innehållet i ett varumärke är förutsägbart föredrar konsumenterna det och skulle därför föredra ljudsymboliska namn eftersom dessa minskar produktosäkerheten (Klink, 2001). Abelin (1999) visade att vissa svenska konsonantkluster har pejorativa betydelser samt att det finns mer specifika associationer mellan betydelser och ljudbild. Precis som ljuden i "orden" maluma och takete har visat samband med runda och kantiga former (jfr. Ahlner and Zlatev, 2010, Ngo, Misra and Spence, 2011) skulle mer komplicerade former och texturer kunna aktivera ord som innehåller vissa ljud. Detta kan vara relevant för skapande av varunamn eftersom konsumenterna skulle få en positiv upplevelse av kvaliteten på produkten om namnet passar (jfr. Abel & Glinert, 2008, Klink, 2001, Spence and Gallace, 2011). De semantiska dimensionerna som valts i föreliggande studie är sådana som kan förväntas vara relevanta för produktnamn såsom rörlighet, konsistens, ytstruktur och form. Dessa dimensioner är relaterade till sinnena syn, hörsel och känsel och är också intressanta ur ett kognitivt lingvistiskt perspektiv. PRVs och FASS databaser analyserades, i relation till förekomster i KORP, för att undersöka om vissa ljudkombinationer är överrepresenterade för vissa betydelser. Tvärmodala primingexperiment utfördes dessutom. Preliminära resultat visar att pejorativa initiala konsonantkluster (såsom fj-, pj-, och fn-) är så gott som icke-existerande i varumärkesnamn, samt att vissa ljud- och ljudkombinationer är överrepresenterade för vissa innehållskategorier. De experimentella studierna visar att bilder av föremål aktiverar förväntade nyskapade ord. Frågan om universalitet gentemot språkspecificitet diskuteras.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Jämförande språkvetenskap och lingvistik (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Languages and Literature -- General Language Studies and Linguistics (hsv//eng)

Nyckelord

ljudsymbolism
varumärkesnamn

Publikations- och innehållstyp

kon (ämneskategori)
vet (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Abelin, Åsa, 195 ...
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Språk och litter ...
och Jämförande språk ...
Artiklar i publikationen
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy