När lärarstudenter blir änglar - Multimodalt perspektiv på högskolepedagogik

• Margaretha Häggström Problemområde Det multimodala perspektivet är i det närmaste obefintligt i universitetspedagogik. Trots att studenter efterfrågar alternativa, aktiva och interaktiva undervisningsformer är föreläsningar fortfarande dominerande (Hedin, 2006). Stöd för att iscensätta lärmiljöer som betonar interaktion och alternativa examinationer på högskolan finns i forskning om lärande och didaktik (se t ex Biggs & Tang 2007, Pettersen 2008, Elmgren & Henriksson 2010). Vinster med att införa multimodala representationer i redovisningar och examensarbeten är bl.a att reliabilitet i studenternas akademiska arbeten ökar, reflektion och analys blir tydligare och andra slags erfarenheter och kunskaper framträder (Danielsson, Graviz & Odelfors, 2010). Studenter uppger att deras självkännedom ökar. Flera omständigheter bidrar till tröghet när det gäller högskolepedagogisk utveckling, exempelvis starka traditioner. Organisatoriska hinder och knappa resurser kan utgöra försvar för att inte utveckla pedagogik och didaktik. Tyvärr saknas ofta också viljan och framförallt kunskapen att förändra. Många som undervisar vid högskola och universitet kanske de flesta? har ingen lärarutbildning eller endast kompletterande högskolepedagogiska kurser. Ett hinder kan vara ämneskonceptionen vari undervisningen förväntas ske och inom vilken undervisande lärare format sin läraridentitet. Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete, vilket presenteras i denna föredragning, är att utmana studenternas syn på svenskämnet, öka deras delaktighet och kommunikativa förmåga och därigenom stärka lärandet. Premissen är att med konsten som grund och didaktiskt verktyg utveckla, presentera och befästa kunskap inom akademisk utbildning. ur vet vi att lärande verkligen sker? Tillvägagångssätt - Performance som undervisningsmetod Genom att låta lärarstudenter iscensätta sig själva får de prova att använda konsten som metod för lärande. I samtidskonsten återfinns ett flertal konstnärer som arbetar med att iscensätta sig själva, till exempel Cindy Sherman, Kate Pendry och Charlotte Gyllenhammar. Denna typ av konst benämns som performativ reflexivitet (Aure , 2011). Den här typen av uppgifter innebär att eleven i hög utsträckning får arbeta med sin identitet, något som för de allra flesta involverar känslor av olika slag, och arbetet kan få en existentiell dimension. Ett känslomässigt engagemang är en förutsättning för lärande (Illeris, 2001). Resultat För att studenterna ska få syn på det lärande som sker genom performance krävs tid för reflektion och återkoppling från medstudenter såväl som från lärare. När så sker är responsen på uppgiften i hög grad positiv, även då studenten från början varit skeptisk eller t.o.m. rädd.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Lärande (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Learning (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Multimodala representationer

Högskolepedagogik

Iscensättning

delaktighet

interaktion

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)