Krisernas Grekland i politik och litteratur. Arvet från Sokrates, Zorba och Lambrakis

• Greklands ekonomiska krisläge är välbekant för de flesta av oss efter de senaste årens gigantiska nödlån. Men Grekland är välbekant också av mer positiva skäl, inte minst som uppskattat semestermål. Allra mest central är ändå den roll Grekland spelat och spelar som ursprung för den västerländska demokratin, kulturen och civilisationen. Det viktigaste syftet med Krisernas Grekland i politik och litteratur har varit att både ge en tydlig bild av hur dagens svåra situation egentligen ser ut och att underlätta för en svensk publik att bättre förstå hur den kunnat uppstå. Därför skildras landets politiska historia från mellankrigstiden och fram till och med valet i januari 2015 – och den dramatiska folkomröstningen den 5 juli i år. Särskild uppmärksamhet ägnas den höger- och extremkonservativa tråden med Metaxasdiktaturen, som startade 1936, de pronazistiska grupperingarnas samarbete med Nazityskland under ockupationen och deras väpnade aktioner mot den motståndsrörelse som efter tre år lyckades jaga ut de tyska ockupanterna ur landet. Vidare tas det därpå följande, så förödande inbördeskriget upp, då britterna under Churchill i samverkan med de tidigare nazikollaboratörerna krossade motståndsrörelsen, sedan denna frivilligt lämnat från sig vapnen i tron att fred skulle råda. Vi får sedan följa hur samma politiska trådar löper vidare till militärjuntans maktövertagande och diktaturen 1967-1974. Under den påföljande, relativt demokratiska perioden domineras Greklands styre av de sedan kriget makthavande familjerna Papandreou, Karamanlis och Mitsotakis, som sätts in i sitt sammanhang, generation för generation. För att ge perspektiv på den kaotiska greklandsbilden konfronteras genomgående de politiska skeendena med skildringar av litterära bilder från motsvarande epok. Här finns återblickar på Sokrates och Platon, men också på en rad framträdande författare och poeter, däribland Nobelpristagare som Elytis. Den kända Zorba-figuren diskuteras, liksom den musikaliska och litterära ikonen Mikis Theodorakis. Framträdande svenskspråkiga författare som skrivit om Grekland tas upp, som Theodor Kallifatides, men även de mest välkända engelskspråkiga, som Henry Miller och Lawrence Durrell. Boken bygger på omfattande läsning av både fack- och skönlitteratur. Den har stor bredd och bjuder på självständiga analyser. Christina Heldner är professor i romanska språk och har erfarenhet av att läsa och skriva på grekiska. Torsten Rönnerstrand är historiker och samhällsvetare samt fil. dr och docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och professor vid Strömstad Akademi. Båda författarna har under många år vistats och rest i Grekland.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Annan humaniora (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Other Humanities (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Political Science (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology (hsv//eng)

Nyckelord

Greek crises

history

social sciences

economy

literature

Kazantzakis

Elytis

Kallifatides

Fioretos

Schildt

Linnér

Markaris

Durrell

Henry Miller

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

bok (ämneskategori)