Kan man skapa förtroende med lagstiftning? EN ANALYS AV FJÄRRVÄRMELAGENS POTENTIAL ATT SKAPA FÖRTROENDE

• Av fjärrvärmelagens förarbeten framgår att fjärrvärmelagens övergripande ändamål är att skapa förtroende. Närmare bestämt är det förtroende hos fjärrvärmekunderna för fjärrvärmen som ska skapas med avseende på att fjärrvärmeföretagen levererar fjärrvärme på ett adekvat sätt till avtalsvillkor och i synnerhet priser som kunden uppfattar som skäliga. Det framgår dock inte om lagstiftaren avsett att skapa förtroende för de enskilda fjärrvärmeföretagen (så kallat personligt förtroende) eller om lagstiftaren avsett att kunden ska få ökat förtroende för fjärrvärmen som uppvärmningsform i institutionell mening (så kallat systemförtroende). För att en kund ska kunna bygga upp ett personligt förtroende för ett enskilt fjärrvärmeföretag är det en förutsättning att kunden tror att fjärrvärmeföretaget agerar utifrån välvilja gentemot kunden. Den regleringsteknik som används i fjärrvärmelagen bygger dock på både civilrättslig och offentligrättsligt tvång. Tvångsmomenten i fjärrvärmelagen förhindrar att kunden bygger upp ett personligt förtroende för fjärrvärmeföretaget eftersom kunden aldrig kan vara säker på om fjärrvärmeföretaget handlar som det gör av välvilja eller för att det är legalt tvunget att handla på ett visst sätt. För att en kund ska kunna bygga upp ett systemförtroende för fjärrvärmen krävs att kunden kan lita på att regelsystemet kring fjärrvärmeförsäljning skyddar kunden mot fjärrvärmeföretagets möjligheter att utnyttja en dominant position. Trots att den regleringsteknik som används i fjärrvärmelagen bygger på tvångsåtgärder kan fjärrvärmelagens bestämmelser inte anses skydda kunden tillräckligt mycket för att motivera ett systemförtroende. Vid en samlad bedömning framgår det att lagstiftaren genom fjärrvärmelagen försökt att skapa både personligt förtroende och systemförtroende samtidigt med resultatet att ingetdera uppnås. I rapporten läggs därför fram förslag på hur regleringen skulle kunna förändras för att på ett bättre sätt bidra till förtroendeskapande. Den huvudsakliga rekommendationen är att kundkollektivet delas upp i två kategorier och att regleringen för den ena kategorin utformas med personligt förtroende som målsättning medan regleringen för den andra kategorin utformas med systemförtroende som målsättning. För den kategori kunder som kan anses vara mycket skyddsvärda bör systemförtroende vara målsättningen medan för den kategori som inte anses mycket skyddsvärda personligt förtroende bör vara målsättningen. För att skapa systemförtroende måste lagstiftaren skärpa regleringen av fjärrvärmeföretagen, till exempel genom prisreglering eller civilrättsligt tvingande lagstiftning till kundernas fördel. För att skapa personligt förtroende bör lagstiftaren avstå från att reglera; staten bör i stället genom andra organ understödja framtagande och utvecklingen av partsgemensamma och frivilliga självregleringsåtgärder.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Juridik -- Juridik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Law -- Law (hsv//eng)

Nyckelord

Fjärrvärmelagstiftning

förtroende med lagstiftning

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)