Arbetsbegreppets könade karaktär

• Innebörden i sättet att definiera arbete samt villkoren i arbetet är beroende av den samhälleliga kontexten och vår utgångspunkt är att arbete som begrepp är en könad, kulturell och social konstruktion. Vårt bidrag kommer att ge en bakgrund till det arbetsbegrepp som gett lönearbe- te en överordnad status och som skapat en maktordning i förhållande till obetalt arbete i hem- men. En maktordning som sammanfaller med den genusordning som ger män en överordnad position i samhället. Sättet att definiera lönearbete som åttatimmars heltidsarbete går tillbaka till industrialiseringsprocessen när arbete kopplades till en marknad och till lön. Definitionen var väl förankrad i en genusordning som till en början byggde på att män var familjeförsörjare medan kvinnor sågs som ansvariga för hem och familj. När samhället förändrats och kvinnor återfinns i arbetskraften i nästan lika hög grad som män blir denna syn på normalarbetsdagen problematisk. Genusordningen är i otakt med de förväntningar som finns på att kvinnor och män har lika stor rätt till, och del av arbetslivet som män. Genom att kvinnor fortfarande i hög grad ses som huvudansvariga för hem och familj tvingas de anpassa sig till krav i arbetslivet som för män ter sig mera självklara. Den hierarki mellan lönearbete och obetalt arbete i hem- men som moderniserings- och industrialiseringsprocessen förde med sig leder även till att det obetalda arbetet osynliggjordes. Forskare har under lång tid försökt brygga över klyftan mellan lönearbete och det oavlönade arbetet i hem och familj, men eftersom de inte utmanar den syn på normalarbetstid som fastställts i en specifik historisk kontext kvarstår den hierarkiska ord- ningen. Oavsett om det har handlat om att lägga till eller om att försöka finna ett nytt begrepp som tar ett helhetsperspektiv på arbete kvarstår det faktum att det oavlönade arbetet underord- nas och maktordningen mellan könen kvarstår. Under senare år har work-life balance lyfts fram som ett sätt att på individnivå kombinera arbete och familj och finna en ”lösning” på den till synes olösliga konflikten. Eftersom sättet att se på lönearbete inte ifrågasätts blir konsekvensen för främst kvinnor ständiga anpassningar till arbetslivets och arbetsgivarens krav. Både kvinnor och män ses visserligen som oberoende ekonomiska aktörer men förväntas utifrån individuella ansträngningar uppnå personlig tillfreds- ställelse både i arbetslivet och i privatlivet. Lösningarna privatiseras och blir därmed beroende av de ekonomiska förutsättningarna i familjen och klass blir en påtagligt viktig variabel. Vårt bidrag syftar således till att problematisera begreppet arbete men också till att lyfta fram en tänkbar väg mot ett jämställt samhälle där vare sig kvinnor eller män måste anpassa sig till förgi- vet tagna föreställningar.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

work

care

gender

history

gender equality

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)