Komparativ kommunal konstitutionspolitik : En kunskapsöversikt

• För att sätta detta svenska system i perspektiv redovisas i den här rapporten institutionella förändringar i ett antal västdemokratier. Dessa beskrivs i termer av två typologier för kommunsystem. De båda typologierna baseras på relationerna mellan en kommuns politiska och administrativa huvudkomponenter. De exempel som redovisas är huvudsakligen åtgärder för att stärka den politiska ledaren (borgmästaren) i kommunen, dels åtgärder som syftar till att stärka den kollektiva politiska ledningen (kommunstyrelsen, ”kommunreger- ingen”). Till de första fallen hör införandet av direkta borgmästarval i Italien, Norge och Tyskland samt stärkandet av borgmästarens roll i amerikanska städer. Till de senare hör framförallt införandet av parlamentariska system i Norge och Storbritannien samt system med drag av parlamentarism i Norge och Sverige. En motinstans, som kan tolkas som ett försvagande av den kollektiva exekutiven, kommer från Danmark. Med partisystemets betydelse som kompletterande institutionell ordning kompletteras beskrivningarna med två fall utan direkt koppling till aktuella reformer – det ena med ett utomordentligt starkt lokalt partisystem (Spanien) och det andra med i det närmaste icke partipolitiserade kommuner (Kanada). Utvärderingar av olika slag av de genomförda reformerna pekar på att det framförallt är ”inomorganisatoriska mål” som har åstundats. Endast i mindre mån har man strävat efter att påverka medborgarnas relation till kommunen. Det visar sig också att det framförallt är inomorganisatoriska mål som har uppnåtts. Det varierar emellertid även i detta avseende i vilken utsträckning reformerna har varit framgångsrika. Framförallt tycks man ha varit framgångsrik när det gäller att stärka den politiska styrningen av förvaltningen. Både ”presidentialisering” och ”parlamentarisering” har haft sådana konsekvenser. Det som med alla slag av reformer däremot har varit svårt att uppnå är mål om tydligare skiljelinjer mellan politik och förvaltning, där politikerna avhåller sig från att försöka styra enskilda sakfrågor och detaljer.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Statsvetenskap -- Statsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Political Science -- Political Science (hsv//eng)

Nyckelord

kommuner

institutioner

kommunalpolitik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)