Samvete och samvetsfrihet : en analys av samvetskonflikter i det svenska samhället och av begreppen samvete och samvetsfrihet.

• The aim of this study is to describe and analyse four conflicts and two concepts. Four conflicts of conscience found in Swedish society are studied in the second chapter. 2.2 - the state’s requirement that all male citizens do military service and the citizen’s right to refuse to do military service. 2.3 - obligatory course requirements and the college student’s right to refuse participation in certain practical studies for reasons of conscience. 2.4 - the minister’s right to refuse to marry a couple based on matters of conscience vs the vows a minister has taken to perform such ceremonies. And 2.5 -the conflict which arises when a minister who is opposed to the ordination of women as ministers, is expected to cooperate with women ministers although he has conscience-based reasons for not doing so. In the third chapter I discuss six different theories of conscience and a suggested definition is presented. In the fourth chapter I present five arguments for freedom of conscience and a typology is provided and applied to the conflicts of conscience studied in order to answer the question of whether or not there is ample freedom to follow one’s conscience.

• Popular Abstract in Swedish Avhandlingen har flera uppgifter, som på olika sätt hör ihop. Den första uppgiften går ut på att undersöka samvetskonflikter i det svenska samhället. I denna typ av konflikt är samvete och samvetsfrihet centrala begrepp och de är viktiga för att förstå och ta ställning i konflikterna. Den andra uppgiften blir därför att undersöka och förstå begreppet samvete och ge ett förslag till en definition av begreppet, därefter tillämpa samvetsuppfattningarna på samvetskonflikterna för att besvara frågan om individen bör följa sitt samvete eller ej. Den tredje uppgiften blir att undersöka begreppet samvetsfrihet och ge ett förslag till definition. Vidare att utforma en typologi och tillämpa den på de samvetskonflikter som undersökts, för att besvara frågan om friheten att följa sitt samvete är tillräckligt omfattande. Slutligen tar jag ställning för en av typerna i typologin. Den första uppgiften behandlas i kapitel två, den andra i kapitel tre och den tredje i kapitel fyra. Begreppet samvetsfrihet definieras redan i avhandlingens inledning: friheten och rättigheten att såväl hysa de åsikter som samvetet säger är de rätta som att handla efter dem. Denna fri- och rättighet kan gälla såväl den enskilde medborgaren i relation till staten, som den enskilde medlemmen i relation till en organisation. Samvetsfriheten bör uppfattas som en begränsningsbar frihet. Begreppet samvetsfrihet definieras redan i avhandlingens inledning: friheten och rättigheten att såväl hysa de åsikter som samvetet säger är de rätta som att handla efter dem. Denna fri- och rättighet kan gälla såväl den enskilde medborgaren i relation till staten, som den enskilde medlemmen i relation till en organisation. Samvetsfriheten bör uppfattas som en begränsningsbar frihet. Mot denna bakgrund kan man ur individens synvinkel fråga: Bör individen följa sitt samvete? Varför bör han eller hon i så fall göra det? Och vad menas med begreppet samvete? Blir skälen för att följa samvetet olika beroende på vad man menar med begreppet? Ur kollektivets synvinkel kan man fråga: Bör kollektivet ge individen frihet att följa sitt samvete? Varför i så fall? Och vad menas med begreppet samvetsfrihet? I kapitel 2 undersöks fyra samvetskonflikter i det svenska samhället. Den samvetskonflikt som står i centrum för avsnitt 2.2 är konflikten mellan statens krav att den manlige medborgaren gör värnplikt och medborgarens önskan och krav att slippa göra värnplikt. Den andra samvetskonflikten (2.3) gäller tvånget att delta i obligatoriska utbildningsmoment och högskolestudenters önskan att av samvetsskäl slippa delta i dessa. Den samvetskonflikt som står i centrum i avsnitt 2.4 gäller konflikten mellan den enskilde prästens rätt att vägra vigsel av samvetsskäl och densammes plikt att förrätta vigsel. Den fjärde samvetskonflikten (2.5) gäller konflikten mellan förväntan att en präst som är motståndare till kvinnliga präster ska samarbeta med dem och motståndarens önskan att av samvetsskäl slippa samarbeta. I kapitel 3 undersöks begreppet samvete och ett förslag till definition utformas. I detta avsnitt (3.2) ska jag redogöra för Germain Grisez och Josef Imbergs samvetsuppfattningar. Den romersk-katolske filosofen och teologen Germain Grisez presenterar sin samvetsuppfattning i boken The Way of the Lord Jesus. Enligt Grisez bör man följa sitt samvete eftersom det är ens bästa och slutgiltiga omdöme om vilken handling som är den rätta i en viss given situation. Utgångspunkten för detta omdöme är den moraliska sanningen som Gud själv lagt ner i människans natur och som hon spontant kan upptäcka inom sig. På ett metaforiskt språk kan man därför säga att människan hör Guds röst eka inom sig när hon upptäcker denna sanning. Att följa sitt samvete blir i denna mening att lyssna till Guds röst och lyda honom. Jag utgår ifrån de båda böckerna Den goda vägen och Guds nåds evangelium, som är skrivna av Josef Imberg, luthersk teolog och präst i Svenska kyrkan. Enligt Imberg bör man följa sitt samvete framförallt därför att Gud som har skapat allt också givit människan förmågan att uppfatta att det finns en skillnad mellan rätt och orätt. Människan har, därför att hon är skapad av Gud, en förmåga att skilja på rätt och orätt och en moralisk kunskap som dessutom överensstämmer med Guds vilja. Den kristne har dessutom fått sitt samvete väckt av den Helige Ande och genom Guds Ord har samvetet blivit upplyst. Därför är samvetets utslag förpliktigande för den enskilde. I avsnitt 3.3 redogör jag för Sven Wermlunds och C. D. Broads samvetsuppfattningar. Den svenske filosofen Sven Wermlund formulerar sin uppfattning om samvetet i boken Samvetets uppkomst och i artikeln Samvete. Genom att en yttre auktoritet, befallning och sanktion flyttas in i personligheten uppkommer samvetet som en inre auktoritet som träder upp emot den övriga personligheten och befaller personen att handla enligt vissa moraliska normer och värden, vilket innebär att individen är medveten om att ett visst handlingssätt är plikt. Vidare utdelar samvetet olika sanktioner beroende på om individen handlar i överensstämmelse med befallningarna eller inte. Han menar dessutom att processen kan drivas så långt att den enskilde mejslar ut ett samvetskrav som ligger i direkt konflikt med den omgivande miljöns moral och där omgivningens krav och sanktioner förlorar sin relevans för individen. Den engelske filosofen C. D. Broad skriver om samvetet i artikeln Conscience and Conscientious Action. Han vill ge en fenomenologisk beskrivning av vad satsen ”att ha ett samvete” innebär. Även Broad menar att flera olika psykiska förmågor är inblandade i samvetsuppfattningen. Broad säger att satsen ”att ha ett samvete” är liktydig med (equivalent to) att ha och göra bruk av den kognitiva förmågan att reflektera moraliskt över sina egna handlingar, och karaktärsdrag och att ha och göra bruk av den emotionella dispositionen att uppleva känslor, som ånger och skuld i relation till sig själv och sina egna handlingar och att ha och göra bruk av den viljemässiga dispositionen att söka det som man är övertygad om är gott och undvika det som man är övertygad om är ont. Det är av avgörande betydelse att lägga märke till att alla de tre dispositionerna, den kognitiva, emotionella och konativa, ställs i relation till egna handlingar, egna karaktärsdrag och egna övertygelser om vad som är rätt och gott. I avsnitt 3.4 redogör jag för psykologen Gordon W. Allport och filosofen Hannah Arendt samvetsuppfattningar. Jag utgår ifrån den amerikanske psykologen Gordon W. Allport samvetsuppfattning som han presenterat i böckerna The Individual and His Religion och Becoming. Basic Considerations for a Psychology of Personality. Allport menar att samvetet fyller en nödvändig funktion genom att det verkar för en integration av personens mer eller mindre motstridiga delar eller impulser. På ett moget stadium i personens utveckling integrerar samvetet dennes handlande med de värderingar som personen själv bejakar och bekänner sig till. Det är, enligt Allport, klokt av den enskilde att följa sitt samvete, eftersom det integrerar honom till en enhetlig person och detta är nödvändigt för psykisk hälsa och personlig mognad. Också Hannah Arendt menar, i artikeln Thinking and Moral Considerations, att samvetet har en uppgift att fylla för att personen ska integreras till en enhet. Enligt Arendt är samvetet en produkt av en disharmoni mellan ”jag” och ”mig själv” och fyller sin funktion genom att göra subjektet medvetet om disharmonin. Samvetet fungerar som en sorts varningssignal. Det är med andra ord inte samvetet som ger människan en strävan i riktning mot en harmonisk och integrerad person, utan idealet om ett värdefullt liv. Enligt Arendt bör individen följa samvetet eftersom det varnar individen för att han inte är i harmoni med sig själv. Är man inte i harmoni med sig själv och därmed inte är en enhetlig och integrerad person kan man inte leva ett liv i självkritisk granskning. Eftersom själva meningen med livet är att leva ett liv i självkritisk granskning bör individen följa sitt samvete, på så sätt att han tar dess varning på allvar och strävar efter att integrera personen till en harmonisk helhet. Därmed är även frågan om varför man bör följa sitt samvete besvarad. I avsnitt 3.5 tar jag åter upp frågor som diskuterats i 3.2 - 3.4. Jag gör det i detta sammanhang för att utforma ett eget förslag till samvetsteori och bygger på den diskussion jag fört ovan (3.2 - 3.4). Ett av samvetets kännetecken är att den övertygelse som ligger till grund för samvetets vägledning omfattas på ett operativt sätt och därmed enbart gäller den person som så att säga själv har samvetet. Samvetets omdömen gäller enbart i första person. Samvetet aktiveras i samband med att en viss person behöver fatta beslut om hur han ska välja i en bestämd situation, verklig eller tänkt. Samvetet föregriper en handling genom att i förväg bedöma den och genom att föregripa den känslomässiga reaktionen på handlingen, på latin kallas denna samvetsakt för conscientia antecedens. Men samvetet bedömer och reagerar också på redan utförda handlingar, på latin conscientia consequens. Kännetecknande för conscientia antecedens är att man är medveten om en viss handling som påbjuden, tillåten eller förbjuden. Man kan säga att samvetet påbjuder, tillåter eller förbjuder en att handla på ett bestämt sätt i en bestämd situation. Conscientia antecedens innebär ett tillstånd där man föregriper den känsla som skulle följa på den utförda handlingen. Kännetecknande för conscientia consequens är att man är medveten om att en handling man

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Religionsvetenskap (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- Religious Studies (hsv//eng)

Nyckelord

Conscience

Kristen teologi (allmän

Moral Psychology

General

Ethics

Lutheran Ethics

Freedom of Conscience

Christian Ethics

Conscientious Refusal

systematic and practical Christian theology

systematisk och praktisk)

Moral science

Morallära

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)