Församlingen i granskningssamhället

• The empirical aim of the thesis is to investigate what happens when global market-oriented models for auditing and quality assessment are taken up by local parishes. Particular attention is paid to the diaconal work of the parishes. The study is based on case studies where a number of parishes and auditing models provide the object of study. The thesis also has a theoretical aim: to test, in interaction with new institutional theory, complementary theoretical tools of analysis for the study of parishes and congregations. Control is nothing new for the church. But models for quality control and auditing taken from their context entitled New Public Management, are new in the practice of the church. A survey shows that parishes are restrictive about embracing new ideas on auditing and quality control. Opposition to new auditing concepts is both organizational and ideological. Top-down implementation is difficult because of the independence of the local parishes. Ideologically there is opposition to management techniques where the parish is seen as a business with religious experts producing services for their clients. At the same time parishes are, in their roles as employers, property owners and with responsibility for burial services etc, forced to provide reports to the relevant authorities. The case studies show that internal follow-up of the core activities of the parish is of an informal character. The exception is when social care activities are run in cooperation with other organizations. In such cases formal reporting is required. The translation and implementation of three auditing concepts (TQM, Balanced Scorecard and Social Audit) are studied in six parishes. The original focus on evaluation and measurement in the auditing concepts is seldom visible in practice in the diaconal work of the parishes. With assistance from new institutional theory it can be shown that the studied concepts bring with them norms of an “ideal organization”, the market based independent actor with control over its resources and boundaries. Even if an organizational concept is not institutionalized as a routine the parishes are exposed to its expectations. By adopting a concept such as Balanced Scorecard the Parish priest’s role as manager, with a leadership hierarchy and boundaries, is made clear. It is this rationality that the institutional surroundings, such as the national office for the working environment, seek. Actors from the surrounding “auditing society” contribute to a shifting of the focus for auditing and control in the Church of Sweden: from the beliefs and lives of the members to the resources and behaviour of the organization.

• Avhandlingens empiriska syfte är att undersöka vad som händer när globala marknadsorienterade modeller för granskning och kvalitet tas i bruk i lokala församlingar. Särskild uppmärksamhet ägnas församlingarnas diakonala arbete. Undersökningen baseras på fallstudier där ett urval av församlingar och granskningsmodeller är studieobjektet. Avhandlingen har även ett teoretiskt syfte: att i samspel med nyinstitutionell teori pröva kompletterande teoretiska analysredskap för studiet av församlingar. För kyrkan är kontroll inget nytt. Tidigt utformades rutiner för redovisning av tiondet, och katekesförhör var bara ett sätt för prästen att kontrollera församlingsbornas tro och liv. Men kvalitets- och granskningsmodeller, sprungna ur det marknadsinriktade sammanhang som rubriceras som New Public Management, är nya i den kyrkliga praktiken. En survey visar att församlingar är återhållsamma med att anamma nya idéer om granskning och kvalitet. Motståndet mot nya granskningskoncept är både organisatoriskt och ideologiskt. Top-down-implementering är svår att göra p.g.a. de lokala församlingarnas självständighet. Ideologiskt värjer man sig mot managementtekniker där församlingen betraktas som ett företag med religiösa experter som producerar nyttigheter till sina kunder. Samtidigt är församlingar i egenskap av arbetsgivare, fastighetsägare, ansvariga för begravningsverksamhet etc. tvingade att redovisa sin förvaltning för myndigheterna. I fallstudier visar sig den interna uppföljningen av församlingens kärnverksamhet (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission) vara av informell karaktär. Undantag är när man bedriver sociala verksamheter i samverkan med andra organisationer. Då krävs formell redovisning. Översättningen och implementeringen av tre granskningskoncept (TQM, Balanced Scorecard och Social Audit) studeras i sammanlagt sex församlingar. Granskningskonceptens ursprungliga betoning av utvärdering och mätning av prestationer och kvalitet blir sällan praktik i församlingarnas diakonala arbete. Med hjälp av nyinstitutionell teori påvisas att de studerade koncepten för med sig normer om ”en ideal organisation”, den marknadsbaserade självständiga aktören med kontroll över sina resurser och gränser. Även om ett organiseringskoncept inte institutionaliseras som en rutin, så exponeras församlingarna för dessa förväntningar. Genom att anamma ett koncept som Balanced Scorecard tydliggörs kyrkoherdens roll som chef, med ledningshierarki och gränser. Det är denna rationalitet som de institutionella omgivningarna, exempelvis statens arbetsmiljöverk, efterfrågar. Det omgivande ”granskningssamhällets” aktörer bidrar till en förskjutning av tyngdpunkt för granskning och kontroll i Svenska kyrkan: från medlemmarnas tro och liv till organisationens resurser och uppträdande.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Nyckelord

accountability

quality assessment

organizational theory

new institutionalism

audit society

translation

congregation

Church of Sweden

social work

parish

Diaconal work

Diakonalt arbete

socialt arbete

nyinstitutionalism

församling

granskningssamhälle

Svenska kyrkan

översättning

organisationsteori

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)