The Voice of the Patient

• Allergic diseases, which constitute a global health problem, have been defined as one of the epidemics of the twenty-first century. Since there are no cures for allergic diseases today, the goal of treatment is to get the disease under control so that the patient can live a normal life with optimal chances of development. Patient-reported outcomes for control assessment have been a focus of attention since no laboratory test or physical examination can do this alone in a reliable manner. The aim of this thesis was to develop patient-reported outcomes (PRO) for clinical evaluation in regard to respiratory allergic disease. Two PROs were validated. The first questionnaire was a disease-specific, health- related quality of life questionnaire that had been developed in England for children with multiple allergic diseases. We translated the questionnaire into Swedish and validated it for children with a grass pollen allergy. The second instrument is a novel tool for asthma assessment in primary care developed with the goal of structuring asthma review in primary care. The result showed that it can be useful for assessing asthma control as well. The burden of allergic disease was assessed in children with a grass pollen allergy during pollen season. The result showed that the health-related quality of life was impaired and that the patients were affected both physically and mentally. We also propose new limits for pollen prognosis that would be easy for children to understand, in this case presented as a traffic light model with green, yellow and red lights. In conclusion, this thesis shows that respiratory allergies can affect the health-related quality of life. We believe, since the goal of our treatment is to improve the patient's daily life, that PRO measurements can be helpful both in research and in clinical practice.

• Popular Abstract in Swedish Allergiska besvär från luftvägarna utgör ett stort och växande folkhälsoproblem. Det finns idag ingen bot mot dessa sjukdomar och de kan, om de inte behandlas, utgöra ett betydande hinder i vardagen. Även om dagens mediciner i de allra flesta fall kuperar symtomen väl, vet man, att många patienter är odiagnostiserade eller saknar behandling trots diagnos. Målet med behandlingen är symtomlindring så att patienten kan ha en normal vardag. Särskilt för barn och ungdomar är detta av största vikt, så att de får möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. Metoder såsom laboratorieprov eller röntgenundersökningar kan idag inte visa hur patienten mår eller hur välkontrollerad sjukdomen är. Därför behövs andra metoder som också tar hänsyn till patientens upplevelse. Målet för vårt arbete har varit att utveckla bedömningsinstrument för att utvärdera sjukdomsaktivitet utifrån patientens upplevelse, s.k. patientrapporterade utfall samt att utvärdera hur barn med pollenallergiska besvär påverkas under pollensäsong. I delarbete I har vi översatt och kvalitetssäkrat ett hälsorelaterat livskvalitetsformulär som utvecklats i England för barn med allergiska besvär. 98 barn inkluderades i undersökningen och följdes över en sommar. Barnen fick redovisa sina besvär i en dagbok. Utöver detta fick de regelbundet fylla i livskvalitetsformuläret. Detta har uppfattats som enkelt att använda och visat sig fungera väl för att skilja barn med olika grad av besvär. Formuläret som vi valt att kalla ”Livskvalitet vid luftvägsallergi” (LILA) fungerade också väl för att följa sjukdomsförloppet över tid. I delarbete IV utvecklade vi ett bedömningsinstrument för astmapatienter som är tänkt att användas i primärvården. Vår strävan har varit, att få med alla viktiga aspekter av sjukdomen så att instrumentet kan fungera som en ”minneslapp” för primärvårdsläkaren. Frågeformuläret utvecklades tillsammans med astmapatienter för att försäkra oss om att allt som upplevdes som väsentligt för patient och läkare kom med. Vi fann, att detta instrument hade bra tillförlitlighet och kunde med precision värdera graden av astmakontroll hos denna patientgrupp. I delarbete II undersöktes hur gräspollenallergiska barn påverkades i sin livskvalitet under gräspollensäsongen. Förutom vårt LILA-formulär använde vi ett etablerat livskvalitetsinstrument som tidigare har använts för barn med kroniska sjukdomar. Det visade sig att livskvaliteten är sänkt för dessa barn under pollensäsongen. De upplevde både fysisk och mental påverkan, som t.ex. trötthet och sömnbesvär. De kände sig också mer nedstämda. De barn som led av både astma och hösnuva hade sämre livskvalitet än de barn som bara hade hösnuva. Livskvaliteten var jämförbar med den hos barn med andra kroniska sjukdomar. I delarbete III undersökte vi hur symtomen påverkades dag för dag under pollensäsongen. Det visade sig att symtomen fanns kvar i flera dagar efter pollenexponering. För att kommunicera pollenprognoser med barn föreslår vi en trafikljusmodell. Grön – inga problem, gul – var försiktig, röd – hög risk.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Klinisk medicin -- Lungmedicin och allergi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Clinical Medicine -- Respiratory Medicine and Allergy (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Klinisk medicin -- Pediatrik (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Clinical Medicine -- Pediatrics (hsv//eng)

Nyckelord

Rhinitis

asthma

Patient-reported outcome

health-related quality of life

Children

asthma control

pollen warning

grass pollen allergy

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)