Engagemang i Lutherhjälpen : studier av motiv och drivkrafter hos frivilligt aktiva

• This thesis focuses on the incitement to commitment and voluntary work. The overall problem is the question why you get involved in voluntary work for an organisation like Lutherhjälpen, the organisation for international development co-operation of the Church of Sweden, one of the largest NGOs of the country. The theoretical perspectives are seen from the position of the increasing pace of change, the loss of tradition and the individualization in modern society. These views deepen in considering the following aspects: The importance of globalization and the risk society to an involvement in voluntary work, the extent to which voluntary efforts can be regarded as work, the significance of existential issues and religious faith to that commitment, the extent to which that commitment is an expression of altruism and/or selfishness. The empirical part consists of three sections: A content analysis of the annual reports of Lutherhjälpen from the years 1963 - 1996 and of the educational material of the organisation; further, qualitatively focused interviews with thirty-one people actively involved in the organisation and, finally, 820 inquiries representing the quantitative aspect. The results show that there are a variety of motives. In the organisation’s own material the incitements referred to are predominantly biblical. The interviews and inquiries provide a wider scope of motives. In this material it is possible to distinguish between more and less important motives. Issues of global justice are strong incitements to many of those involved but to some people subordinate to other motives. Whenever the organisation suggests concrete actions in order to solve problems or meet threats in the global risk society, we find a connection between existential issues and voluntary engagement. Being involved provides the satisfaction of being part of a meaningful context. The church and Christian belief are of great importance to people’s engagement in Lutherhjälpen. Involvement in voluntary work can be understood as part and parcel of one's involvement in the church, being a way of participating in the church one belongs to. Altruistic values are very important to many of those involved in the activities of Lutherhjälpen. Altruism and self-interest is, in fact, what it is all about. Whatever you do is done both for others and because you get something in return. People's early socialization seems to be the key to understanding why anybody gets involved in voluntary work for Lutherhjälpen.

• Popular Abstract in Swedish Del 1. Introduktion I kapitel 1 presenteras arbetets problem, syfte och metod. Det arbete som olika frivilligorganisationer och deras medlemmar utför har de senaste åren uppmärksammats alltmer. Detta ökade intresse finner man såväl i Sverige som internationellt. Fokus i detta arbete riktas mot drivkrafterna bakom frivilligt engagemang. Det övergripande problemet är varför man engagerar sig frivilligt i organisationen Lutherhjälpen. Lutherhjälpen (LH) är Svenska kyrkans biståndsorganisation, en av Sveriges största frivilliga biståndsorganisationer. Det frivilliga engagemanget i ombudsgrupper och bland andra aktiva utgör en central del av verksamheten. Genom olika insatser informerar man om och samlar in pengar till den verksamhet som Lutherhjälpen stödjer. Engagemang definieras i arbetet med att man tar av sin fria tid och deltar i aktiviteter för Lutherhjälpens verksamhet. Att undersöka motiv till engagemang i en frivilligor-ganisation som Lutherhjälpen, är viktigt av flera skäl. Det finns ett samhällsvetenskapligt intresse att öka kunskapen om mänskligt beteende i allmänhet och speciellt inom ett område som är relativt lite utforskat. Det kan även finnas ett värde i att lyfta fram en aspekt av frivilligt arbete som det varit ganska tyst kring. Varje år samlar frivilligt engagerade inom Lutherhjälpen in miljontals kronor till verksamhet i andra länder. Detta engagemang för andra människor är speciellt intressant i en tid som i andra sammanhang betecknas som marknadspräglad och individorienterad. Ett sekundärt mål är att ökad kunskap om varför människor engagerar sig i en humanitär biståndsorganisation kanske kan bidra till att fördjupa och förbättra verksamheten. Det finns flera svårigheter när det gäller att klarlägga motiv bakom engagemang. Det handlar bl.a. om medvetenhet och språk. En viktig fråga är i vilken utsträckning den som är engagerad är medveten om varför hon är engagerad. Det fordras vidare ett språk med vilket man kan uttrycka sina motiv. Till dessa svårigheter ska fogas i vilken utsträckning det finns en vilja hos de engagerade att delge andra vilka motiv man har, samt hur tillåtande det sociala sammanhang man verkar i egentligen är. Det kan vara mer eller mindre möjligt att öppet uttrycka de verkliga motiven. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. Det är inte minst därför lämpligt att använda vad som brukar benämnas metodtriangulering, dvs att genom en kombination av olika metoder belysa ett och samma problem. Det är vidare centralt att hämta impulser från annan forskning och utgå från en bred orientering om frivilligsektorn. De teoretiska perspektiven får därför relativt stor plats i detta arbete. De utgör avstamp inför den empiriska delen. Det empiriska materialet består av skrifter från Lutherhjälpen, intervjuer och enkäter. Jag har använt mig av kvalitativ metod i såväl innehållsanalys av organisationens eget material som vid mina intervjuer. Innehållsanalysen av organisationens årsböcker och utbildningsmaterial ger, förutom en inventering av motiv, en inblick i organisationens utveckling. Det blir också möjligt att jämföra motiv på olika nivåer inom organisationen. Intervjudelen utgörs av fokuserade intervjuer med 31 frivilligt aktiva inom organisationen. Intervjuerna genomfördes under hösten 1996 och början av 1997. Våren 1997 genomfördes en enkät på Lutherhjälpens upptaktsmöten. 820 besvarade enkäter utgör den kvantitativa delen i arbetet. Strävan är att ge en saklig och allsidig framställning, vär-deringsfri kan den dock inte bli. Det vi människor gör, gör vi i ett socialt samman-hang och i en social kontext. Mitt eget engagemang i Lutherhjälpen ger såväl fördelar som nackdelar. Fördelar kan vara att det ger insiderkunskap och kontakter som underlättar forskningen. Mångårig erfarenhet av möten med aktivt engagerade och deltagande i organisationens konferenser, ger också ett "innifrånperspektiv" som kan öka förståelsen av det frivilliga engagemangets motiv. Denna kunskap gör det lättare att ställa relevanta frågor. Egen förförståelse kan också begränsa perspektivet. Det finns en risk för idealisering och närsynthet. Det är viktigt att som ett korrektiv förhålla sig nära teorier och undersökningar på området. I kapitel 2 ges några bakgrundsfakta om frivilligt arbete och den frivilliga sektorns omfattning, och om organisationen Lutherhjälpen. Med frivilligt arbete menas att arbetsinsatsen är oavlönad och sker i organiserad form. En del av den ideella sektorn utgörs av det frivilliga engagemanget inom Svenska kyrkan. De senaste åren har man inom Svenska kyrkan alltmer definierat sin verksamhet utifrån fyra områden: gudstjänst, undervisning, mission och diakoni. Inom varje område finns frivilligt aktiva som t.ex. gudstjänstvärdar, personer som har ledarfunktioner bland barn och ungdom, är verksamma i körer, i syföreningar, i lekmannakårer, inom diakonala besöksgrupper och inom internationell verksamhet som t.ex. Lutherhjälpen. Lutherhjälpen är Svenska kyrkans internationella biståndsorganisation. I det material som organisationen ger ut används ofta termer som utvecklingssamarbete och biståndssamarbete. Av organisationens utgifter (1998) på drygt 200 miljoner, används 58 procent till långsiktigt utvecklingssamarbete, 26 procent till katastrofhjälp och 16 procent för arbetet i Sverige. I informationsmaterial påtalas att utgångspunkter för verksamheten är att värna liv, skapa värdiga livsvillkor och bekämpa orsaker till fattigdom. Man framhåller att människors lika värde är en grundläggande utgångspunkt. Viktiga områden handlar om att oavsett hudfärg, religion, nationalitet eller politisk uppfattning stödja fattiga och utsatta människor, ge kunskap och skapa engagemang för ökad rättvisa och långsiktig utveckling och påverka makthavare i Sverige i frågor om mänskliga rättigheter, rättvisa och demokrati. En utgångspunkt är att det är människors behov och egna aktiva deltagande i fattiga länder som bestämmer utformningen av biståndet Intäkterna till verksamheten består till 33 procent av anslag från Sida och till 60 procent av gåvor. I denna post ingår olika enskilda gåvor såsom kollekter, testamenterade gåvor, minnesgåvor etc. Centrum i insamlingsverksamheten är den årligen återkommande fasteaktionen som 1998 gav 41,3 miljoner kronor. Lutherhjälpen är inte en medlemsorganisation, istället har man runt om i Svenska kyrkans församlingar lokala ombud för Lutherhjälpens verksamhet. Deras verksamhet är grundläggande. Det finns ombud på försam-lingsnivå s.k. församlingsombud (fo), ombud på kontraktsnivå s.k. kontraktsombud (ko), samt ombud på stiftsnivå s.k. stiftsombud (so). Församlingsombuden, som utses inom eller utanför kyrkorådet, utses för kyrkorådets mandatperiod. Deras upp-gifter består i att samla in pengar, informera och utbilda. De skall, tillsammans med anställda och med stöd av Lutherhjälpens kansli och den stiftskommitté som finns i varje stift, sprida kännedom om Lutherhjälpen och verka för ett fördjupat engagemang för internationell diakoni. Till hjälp har man bl.a. olika ombudssamlingar, utbildnings- och inspirationsdagar på kontrakts- stifts- och riksnivå. Det är om en del av dessa ombud och andra aktivt engagerade som detta arbete handlar, om deras mo-tiv och drivkrafter till engagemang. Del 2 Teoretiska perspektiv I denna del 2 (kapitel 3-5), förs flera olika teorier fram. Då det finns relativt lite forskning i ämnet, har det varit en strävan att vara öppen inför olika aspekter som kan ha betydelse för att öka kunskapen om, och förståelsen för, varför man engagerar sig i organisationen Lutherhjälpen. Det handlar dels om teorier kring det frivilliga arbetet i allmänhet, dels mer specifikt om teorier som är mer direkt applicerbara på Lutherhjälpen. Viktiga teoretiker i sammanhanget är framförallt sociologer som Anthony Giddens, Ulrich Beck och Robert Wuthnow. Först diskuteras några tidstypiska tendenser som är viktiga som en allmän utgångspunkt vid en analys av ett aktuellt frivilligt engagemang. Det handlar om olika faktorer som kännetecknar nutiden och som bildar en yttre ram kring människans situation i det moderna samhället. Det frivilliga arbetet äger rum i en samhällelig kontext som bl.a. kännetecknas av ökad förändringstakt, globalisering, avtraditionalisering, individualisering och religiös förändring. Det moderna samhället är ett starkt föränderligt samhälle. Det typiska för nutiden är den snabba förändringen och att tillvaron kännetecknas av en alltmer ökad förändringstakt. En del av förändringsprocessen är den individualisering som kännetecknar den industrialiserade delen av världen. Denna individualisering är en faktor som kan ha sin speciella inverkan på människors motiv. Det är rimligt att anta att det frivilliga engagemanget i allt högre utsträckning motiveras utifrån den enskilda individens önskemål och behov, att engagemanget ger den som engagerar sig något tillbaka. Flera forskare påtalar den betydelse som den primära socialisationen har för människan. Tidiga upplevelser i livet är viktiga för en människas självidentitet och hennes förmåga till medkänsla med andra. Kanske finns här en förklaring till varför en del människor engagerar sig. Det kan handla om i vilken utsträckning individen fostrats in i ett empatiskt förhållningssätt och hur en eventuell religiös socialisationen skett. Såväl individualiseringens inverkan på frivilligt engagemang som socialisationens betydelse bör vara intressanta aspekter att följa upp i undersökningarna om engagemanget i Lutherhjälpen. Förutom dessa allmänna tendenser, som på olika sätt påverkar människans liv i det moderna samhälle

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion (hsv//eng)

Nyckelord

Lutherhjälpen

Church of Sweden Aid

voluntary work

involvement

engagement

Motive

incitement

development co-operation.

Theology

Teologi

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)