Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling

• This thesis puts a focus on school leadership and school development. The local authorities took over responsibility for public education in 1991. At the same time, steerage by rules was abandoned in favour of steerage by goal-setting and result evaluation. The principal is an important link in this chain of steerage. The question posed by the thesis concerns whether there are common norms for the planning and action of principals, with regard to the development-oriented part of the job. If this is the case, how can these norms be identified, and can they be developed further? The thesis research has been conducted from the standpoint of two main questions: 1) Are there any particular norms, principals' norms, that work as action directives in the professional work of principals with regard to school development? 2) If so, what do these principals' norms look like and where do they appear? Under what circumstances can these norms be developed, changed, and supported? The empirical material consists mainly of interviews with principals within a Swedish municipality. In my continued analysis I then utilise the analytical tools of the norm model: value/will; knowledge/cognition; and system/possibilities, in order to pursue the deeper structures of the material. The analysis demonstrates that there is a lack of balance between the three aspects in the norm model. Whenever principals wish to exert influence on teachers with respect to school development, they do not as a rule refer to official documents. The official goals are often used in a more indirect manner, weaned into discussions in such a way suggested changes appear to come from the teaching staff themselves. Generally speaking the principals in this study are hesitant to openly discuss their personal ideas and opinions. Instead they choose strategies that hide their own intentions and visions, preferring instead to encourage initiatives from the staff, and then confirming and supporting them. In managing and developing the educational aspect of school activity, principals greatly rely on and refer to their own experiences from teaching. This close connection between teachers and principals can be interpreted as a confirmation that principals will step over to the teachers' domain when dealing with teaching and curricular activities. The principals' norms that protrude from the analyses of my study must be made visible and challenged, with a view to be further complemented, in order to enable principals to lead educational development alongside their staff. Principals require a legitimate and lucid arena from which to develop and practice a general leadership competence that is sustainable in dealings with staff. With a specific principal's domain, separate from the administrative and professional domains, the leadership responsibility, expectations, and demands will be made visible, articulated and communicated in order to be developed.

• Popular Abstract in Swedish I rektorers uppdrag ingår ansvar för den pedagogiska verksamheten förändras och utvecklas. Den fråga som ställs i avhandlingen gäller om det finns en gemensam norm för hur rektorer tänker och handlar när det gäller den utvecklingsinriktade delen av ledaruppdraget. Om så är fallet hur ser den ut och kan den utvecklas? Bakgrund Stora förändringar på ett internationellt plan i de västliga industriländerna har under 80- och 90-talet efterhand skapat nya former för styrning och reglering inom utbildningssektorn liksom inom andra områden. Detta tydliggörs formellt genom lagtexter och förordningar, de rättsregler och rättsliga normer, som fastställer samhällets förväntningar på skolan och dess rektorer. Decentralisering och kommunalisering blev uttrycken i Sverige. Kommunerna tog över ansvaret för offentlig utbildning från staten år 1991. Samtidigt övergavs regelstyrningen för skolan och i stället infördes mål- och resultatstyrning. Staten fastställer mål för skolans verksamhet och ställer krav på uppföljning och utvärdering. Den decentraliserade styrnings-ideologin bygger på att det sker ett målrationellt handlande av dem som arbetar i skolan för att nå fram till uppställda mål. Ansvarsområden och normer för rektorers ledningsfunktion förändrades både till innehåll och till betydelse som en följd av detta. De förändringar som sker i samhället, materiellt, ekonomiskt, kulturellt och tekniskt påverkar människors livsbetingelser, tankar, känslor och värderingar. Samhällsklimatet inverkar både på människor och på skolan som samhällsinstitution, och förändrar successivt normerna för arbetet där. Enskilda människors och grupper av människors ställningstaganden i det dagliga arbetet är en viktig faktor för utvecklingen av skolan och livet i skolan. Mitt i den komplexa konkurrensen mellan skilda maktcentra som utövar försök till styrning och påverkan i en viss bestämd riktning i svensk skola befinner sig en rektor. Som ledare för skolan måste en rektor förhålla sig till alla de styrsignaler som riktas mot befattningen och mot skolan. Syfte Syftet med denna avhandling i rättssociologi är att undersöka, identifiera, och synliggöra verksamma rektorers perspektiv på den förändrade rektorsrollen, med särskilt fokus på rekto-rers normer i den utvecklingsinriktade delen av ledarskapet. Genom att införa ett normperspektiv från rättssociologiska utgångspunkter, är syftet också att dessa nya kunskaper ska kunna bidra till en utveckling och även en förändring av möjligheterna för rektorer till självförståelse av sin dagliga praktik och sin komplexa yrkesroll. Avslutningsvis är ambitionen även att kunna ange möjliga konkreta arenor för normstöd, stimulans och utmaningar för rektorer och andra aktörer inom utbildningssektorn, som kan bidra till fortsatt utveckling. Avhandlingsarbetet har genomförts utifrån följande två huvudsakliga frågeställningar: Finns det särskilda normer, rektorsnormer, som är verksamma som handlingsdirektiv i rektorers yrkesutövande kring skolutveckling? Om så: hur ser då dessa rektorsnormer ut och var uppträder de? Under vilka förutsättningar kan dessa normer utvecklas, förändras och stödjas? Teoretiska utgångspunkter Flertalet forskningsprojekt i Sverige om rektorer har genomförts inom ämnet pedagogik. Även forskare inom psykologi, statsvetenskap och företagsekonomi har varit aktiva inom kunskapsfältet. Jag har kunnat konstatera att detta komplexa yrke rektor i svensk skola inte kan studeras enbart med hjälp av en disciplin, ett forskningsämne för att ge tillfredsstäl-lande tolkningar och förklaringar till hur rektorsrollen gestaltas i verkligheten. Avhandlingen är ett medvetet brobyggande mellan mitt inledande akademiska ämne: pedagogik och det nya: rättssociologi, med framför allt normer och normbildning som kunskapsfokus. Denna forsk-ningstradition och inriktningen har på relativt kort tid producerat flertalet nya avhandlingar och forskningsrapporter bl a Åström, K (1988), Rolfson, M (1994), Hydén, H (1999), Wick-enberg, P (1999) Gillberg, M. (1999), Baier, M. (2003), Rejmer, A. (red, 2004) Svensson, M. (2005), Friis, E. et al (2005). Begreppet norm i normmodellen är ett samlingsnamn på faktorer och strukturer som tillsammans bildar de handlingsmönster och tankestrukturer som är normerande och därmed betraktas som det normala. Normmodellen har tre ingångar och information från dessa tre ingångar synliggör en norm. Vilja och motiv är en central drivkraft för att handla i syfte att uppnå ett önskat tillstånd eller värde. Kunskap är en viktig förutsättning för att kunna utföra professionella handlingar, lösa problem och aktivera sitt handlade i den riktning man önskar. Den tredje förutsättningen handlar om möjligheter för att realisera det man både önskar uppnå och har kunskaper för att utföra. Det är systemvillkor som både möjliggör och begränsar vilka hand-lingsalternativ som är tillgängliga. Normen uppstår och bekräftas genom människor handlingar och i kommunikation. En etablerad norm blir på så sätt en sorts handlingsanvisning för det som uttalat eller outtalat förväntas ske. Normen påverkar vardagspraktiken när människor handlar enligt normens handlingsanvisningar, när man uppträder som andra dvs. normalt. Metoder och empiri Det empiriska materialet består huvudsakligen av intervjuer med rektorer. Som inledning på forskningsarbetet genomfördes 13 intervjuer i grupper med rektorer och biträdande rektorer i kommunen. Vad som sammantaget kom fram ur gruppintervjuerna har därefter ordnats och redovisas under ett antal rubriker, vilka alla skapats utifrån innehållet i samtliga gruppintervjuer. Individuella intervjuer har genomförts med 12 rektorer i grundskolan i en kommun. Varje intervju har analyserats utifrån innehållet i intervjun och utifrån detta har innehållskategorier skapats. Rektorernas ställningstaganden har därefter lyfts in under respektive innehållskategorier. Utifrån denna bearbetning har citat valts ut vilka bedömts som representativa utsagor för det behandlade temat inkluderande de skillnader och likheter som framkommit. Mot bakgrund av vad som kom fram under intervjuerna genomfördes observationer av rektorerna under en daga i deras vardagsarbete. I kommunen har tre studier av pedagogiskt ledarskap i grundskolan genomförs. De tre rapporterna har använts i detta arbete för att få ytterligare beskrivningar av rektorers ledarskap, som komplement till mitt eget material. Rapporterna har granskats och jämförts när det gäller beskrivningar och slutsatser av hur rektorerna i kommunen genomför det ansvar de har för att i nära samspel med lärare utveckla verksamheten. Metoder för bearbetning av det empiriska materialet Data från intervjuerna bearbetas inledningsvis med ett induktivt förhållningssätt, genom att innehållet i intervjuerna får avgöra vilka kategorier som framträder. Vid den fortsatta analysen av den ytstruktur som skapas används sedan normmodellen som verktyg för att komma vidare till djupstrukturerna i materialet. Med stöd av normmodellens undersöks hur man kan förstå rektorernas tankar om och erfarenheter av rektorsansvaret för förändring och utveckling av skolans pedagogiska praktik. Finns det några rektorsnormer, något som kan ses som det normala och som blir till en form av inbäddade handlingsanvisningar i ett normsystem för en rektors val av strategier? I slutskedet av arbetet har använt annan forskning kring skolledarskap använts i en abduktiv tolkningsprocess, för att ytterligare synliggöra och fördjupa analyserna och öka förståelsen av rektorsbefattningens normer för det utvecklingsinriktade ledarskapet. Analys, diskussion och slutsatser De rättsregler och normer som styr rektorsbefattningen verkar i en samhällsstruktur där motverkande krafter finns i omgivningen på olika arenor för inflytande, liksom även inom rekto-rerna själva. När oförenliga krav inom ett system uppstår kan staten gå in med lagstiftning och ange vilken del av systemet som ska ges företräde. Staten ger genom reglering stöd till vissa normer, som därigenom ges möjligheter att förstärkas på bekostnad av de motsatta, normfientliga, alternativen. Hydén (1978) har i sin avhandling skapar begreppet intervenerande normer och diskuterar detta även senare (Hydén, H. red. 1997) som en reglering som är speciella bl a med hänseende på att regeln riktar sig till en adressat, som ska agera till förmån för en annan grupp i samhället. Denna typ av reglering blir försök till medling i en potentiell normkonflikt. Lagen anger riktning för hur man ska prioritera, men är relativt öppen för tolkningar, s.k. soft law. Det innebär att ansvaret läggs på människor att själva anpassa sig till det normsystem som regeln förordar. (Hydén, H in Reijmer, A. red 2004). Utan egen tydlig organisationstill-hörighet för rektorsbefattningen blir konsekvensen att varje enskild rektor själv får utforma sin ledarroll i ett korstryck av krav, förväntningar och normer. Den rolltolkning som en rektor väljer varierar beroende på vad det är för fråga som rektorn ska agera i, men även beroende på rektorn som person och de normer som råder i den kontext som rektorn verkar i. Rektorsbe-fattningen tillhör vare sig den administrativa domänen, lärares professionella domän eller kli-enternas/brukarnas domän, dvs. eleverna. De olika förutsättningar som finns i respektive domän, bidrar till att normkonflikter uppstår, som rektorn som ansvarig ledare ska lösa. Systemiska möjligheter och rektorsnormer Som chefer i kommunal verksamhet har rektorer ansvarsområden som styrs av lagar, förordningar och normer samt av de beslut som fattats inom den kommunala politiska ledningen och förvaltningens administrat

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Juridik -- Juridik och samhälle (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Law -- Law and Society (hsv//eng)

Nyckelord

Social sciences

norm analyses

norm model

structures

norm supporting

norms

local authorities

law

decentralisation

steerage

principals´ domain

domain

principals´ norms

curriculum development

educational development

education

development

leadership

headmaster

Sociology of law

principal

Juridical science

Administrative law

Sociology

Samhällsvetenskaper

Rättsvetenskap

juridik

Förvaltningsrätt

Sociologi

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)